Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Mekaniska landsvägsfordon - Velocipedens utveckling - Den moderna velocipeden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 ANDRA DELEN. MEKANISKA LANDSVÄGSPORDON
Konstruktionen av frihjulet och växelnavet hava särskilt bidragit
att fullkomna densamma, och vi skola i det följande behandla dessa
saker.
Den moderna automobilen
Då man cyklar en längre vägsträcka, erfar man snart ett behov
av att då och då vila benen. Har man medvind, rullar maskinen en
god sträcka av farten, och i utförsbackar får man tyngdkraften till
hjälp. Innan frihjulet uppfanns, hade man ej annat att göra, än
att sätta fötterna upp på en
fothålla-re på framgaffeln och låta pedalerna
snurra. Man satt då i ganska
obekväm ställning och hade sedan svårt
att få fast i pedalerna, då
trampning-en åter skulle börja. Bekvämare vore
att hålla fötterna kvar på
stillastående pedaler. Detta gav snart upphov
till en frihjulsmekanism.
Det lämpligaste stället för
placering av ett frihjul ligger givetvis i
bakhjulsnavet, ty inbyggdes det i
vevaxel-lagret, skulle kedjan behöva gå
med hela tiden. Baknavets kedjehjul låter man därför löpa runt en
ring, fastsatt på navet. I denna ring äro fastgjorda fyra à fem
stycken fjädrande spärrar. Dessa gripa in i de på kugghjulets
innersida befintliga haken, vilka äro så anordnade, att vid trampning
framåt alltid någon av spärrarna trycker mot den tvära kanten i ett
hak, under det att om farten på kugghjulskransen saktas eller
alldeles upphör, spärrarna glida över den sluttande kanten. Ovanstående
figur 13 visar ett dylikt frihjul av tämligen modern konstruktion.
En cykel, försedd med ett frihjul av denna typ, måste hava
mycket pålitliga bromsar, ty med tramporna kan man ej göra något
motstånd mot farten, då de ju kunna trampas runt baklänges.
Velocipeder utrustade med dessa frihjul hava därför alltid två handbromsar,
varav den ena verkar på främre, den andra på bakre hjulet. De
kunna antingen bromsa på fälgen eller på ringen. Vid användning av
framhjulsbromsen måste man emellertid vara mycket försiktig, ty
har man god fart och endast bromsar framhjulet, har man stora
utsikter att stå på huvudet.
Fig. 13. Frihjul utan broms.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
