Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Luftskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUFTSKEPP
247
mögna bröderna, som bekostat byggandet. Detta luftskepp kom att
inleda en ny period i luftskeppens historia.
När man seglade i luften med Lebaudy lät det sig göra att styra
luftskeppet och framföra det i vilken som helst önskad riktning.
Utan att taga minsta
skada utförde det flera
uppstigningar om dagen, och
det kunde efter förarens
önskan landa på anvisad
plats. Att detta luftskepp
stod högt över vad man
dittills konstruerat, blev
till fullo bevisat på en
lyckade färder under de
följande åren. Det kunde
hålla sig uppe i tre
timmar och därunder tillryggalägga ungefär ett hundra kilometer.
Under tysk-franska kriget 1870—71 var ju Paris länge belägrat
och man försökte på alla sätt att luftvägen nå in i staden till de
inneslutna. Detta
lyckades inte, men
däremot kunde man
taga sig ut genom
luften. Nu — den 12
november 1903 —
utförde Julliots
luftskepp detta. Skeppet
flög den 60 kilometer
långa vägen från
hangaren i Moisson
till Marsfältet i
Paris. Julliot kom så
långt att han kunde
företaga resor på i
förväg avtalade
dagar, luftskeppsfarten
hade fått en viss.
driftsäkerhet.
Den 28 augusti 1904 höll på att bliva dödsdagen för detta Julliots
ståtliga verk. Det blåste ganska friskt den dagen, men det oaktat
beslöt man att luftskeppet skulle göra en uppstigning. Det blev en
Fig. 16. Schematisk bild av olika
ballongprinciper.
Fig. 17. En av de första, primitiva
luftskepps-motorerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
