- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 1. Samfärdsmedeln /
289

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Flygmaskiner - Speciella flygmaskintyper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPECIELLA FLYGMASKINSTYPER.

289

detta flygteknikens "sista ord". På en vanlig flygmaskinskropp har
man monterat en fyrbladig propeller. Experimentmaskinen hade
dessutom försetts med ett par skevningsroder vid sidorna, men de
verkställda försöken ha visat, att dessa roder äro överflödiga.

Genom den horisontella rörelsen hos flygmaskinen, vilken
utrustats med en vanlig flygmaskinsmotor, bringas propellern
automatiskt i roterande rörelse, som alstrar tryck uppåt. En av nyheterna
är emellertid att de fyra propellerbladen äro något rörliga uppåt och
nedåt. De
propellerblad, som röra sig i
flygmaskinens
framfartsriktning bringas
att höja sig något
— på samma sätt
som fågelvingen —
och sänkas sedan av

centrifugalkraften
om rörelsen blir
bak-åtriktad.

Den anfallsvinkel
mot luften, vilken vi
här ovan nämnde
om, blir genom detta
förhållande nära nog
konstant, vilket
betyder, att
rörligheten i propellerbladen
förläna maskinen ett
automatiskt reglerat
tryck uppåt, vilket
även verkar
automatiskt stabiliserande.

Vad har man hittills kunnat uppnå med denna egendomliga
apparat? Den bekante engelske flygmaskinsföraren Courtney, vilken
under experimenten fört maskinen, fick apparaten till att uppnå en
hastighet av över ett hundra kilometer i timmen. Vid landningen
kunde man företaga nedstigandet i det närmaste helt vertikalt. När
det gällde att starta måste man emellertid ännu på
experimentstadiet ha ett relativt stort startplan till förfogande, emedan man ännu
icke kunde få propellern igång genast.

Fig. 53. Förarens plats med ratten,
manöverinstrument och skyddsskärm samt en del av kylaren främst.

10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:14:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/1/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free