Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Grekernas och romarnas sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
Fig. 11. Längdsnitt
av en grekisk trier.
(Ur "Seekriege und
Seekriegswesen".)
dra sjöfartsföretag också. De lågo i strid med
Kartago och med perserna, varvid det talas om
ar-mador på flera tusen skepp. Nu voro ju inte
skeppen så värst stora, men med ett så flitigt
skeppsbyggande och seglande måste ju erfarenheter
vinnas och nya uppfinningar se dagen.
Man byggde fartygen så att de mest voro
rodd-fartyg. Seglen kommo till användning endast då
vinden var gynnsam. Annars rodde man. Och
till roddare hade man fångar och slavar, en billig
och oöm arbetskraft. Sina krigsfartyg, som voro
långa och ganska smala, kallade grekerna för
långskepp, under det att handelsfartygen voro
kortare och mera breda. De kallades också
"rundfartyg". Då grekerna så småningom lade under
sig de olika feniciska hamnplatserna torde de i
många stycken ha lärt skeppsbyggnadskonst av
fenicier.
För framdrivande av roddskeppen hade redan
egyptierna — senare fenicierna — också begagnat
sig av roddaruppsättningar i flera våningar eller
kanske man hellre skall säga däck. Genom att
man använde den billiga mänskliga arbetskraft,
som ovan nämndes, kunde man ju sätta många
man till varje åra, och det fordrades också att
flera män skötte var och en av de övre däckens åror
åtminstone, ty de utgjordes — för att kunna nå
ned till vattenytan och ett stycke under denna —
av ganska försvarliga trädstycken. Man hade en-,
två- och tredäckare. Uppgifterna om de
grekiska skeppens verkliga konstruktion äro
sparsamma, men man har stor anledning antaga, att
grekerna byggde fartyg på spant och med ständigt
kvarsittande däck. Roddarnas antal torde ha
varierat mellan ett tjogtal och ett halvt hundratal.
Vi ha av många omständigheter i allmänhet den
uppfattningen att grekerna inte ägnade sig
särskilt åt sjöfart. De uppfattas mera såsom
konstnärer, sportsmän och filosofer. Emellertid voro
de en inte föraktfull köpmans- och
krigarenation. Många av de stora namnen i det antika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
