Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Grekernas och romarnas sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKERNAS OCH ROMARNAS SJÖFART.
17
Greklands glansfulla historia dölja köpmän och skeppsredare av
betydande mått. Att vi veta så litet om grekernas sjöfart torde inte
minst bero därpå, att deras egna skalder och historieskrivare inte
ägnat den grekiska sjöfarten någon uppmärksamhet. De ha på
skalders sätt negligerat realiteter.
Hur den berömda grekiska trieren byggdes vet man inte, men det
har framkommit många antaganden. Man håller sig förnämligast
till funna avbildningar, särskilt vad som framkommit i borgen på
Akropolis. För att vara
så lätta som möjligt
saknade triererna spant
— åtminstone de äldre
typerna — men de
hade ett slags
bottenstockar. Emellertid byggde
grekerna inte sina
fartyg genom att, såsom nu
allmänt sker, först
resa spanten, sedan kölen
sträckts. I stället
utförde man en mall —
modellskelett — av fartyget, och kring denna och delvis till densamma
timrades bordläggningen För att kunna böja spant och
bordläggningsplankor uppvärmdes de över öppen eld.
Inne i fartygen bereddes liggplatser för det lediga
roddmanska-pet, och detta utrymme blev högst skrymmande allt som man
började bygga fartyg med fyra och fem roddarrader ovan varandra.
Rummet mellan däcket och garneringen vid bottenstockarna kallades
thalamos. En plattform utanför skeppet, uppkommen genom
däcksbjälkarnas sträckande utanför bordläggningen, hette parodos. Till
skydd för roddarna under striderna hade man en stor vävnad längs
fartygssidan, utförd av ull eller hår, och den kallades pararrymata.
Första byggandet av dessa beryktade trierer är inte känt, men
det torde ha skett i Korinth. Fartygens största längd torde ha varit
omkring 37 meter. Deras bredd har man ingen säker uppgift om,
men i ruinerna efter skeppsvarvet i Pireus har man funnit
stapelbäddar för byggande av dylika fartyg, och av bredden mellan
pålarna vid stapelbäddarnas sidor synes man kunna våga antagandet,
•att bredden varit ungefär mellan fyra och fem och en halv meter.
Deras djupgående torde inte ens ha varit en meter.
I fortsättningen av skeppsbyggandet kommo grekerna fram till
Fig. 12. Sektion av ett tvärsnitt genom en trier.
(Efter Quellen und Wellen.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
