- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 2. Samfärdsmedeln /
39

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Manövrering av segelfartyg - Segelfartygstyper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MANÖVRERING AV SEGELFARTYG

39

Ett annat slag av vändning, ehuru mindre använt emedan det
fordrar större utrymme och betyder större kursförlust, är
kovändningen. Denna kallas för vändning med vinden till skillnad mot
stagvändningen, som är en vändning mot vinden.

Bruket av olika manövrer i övrigt och deras utveckling under
tidernas lopp skulle emellertid föra allt för långt för att vi skulle
kunna våga oss in på det området här.

Segelfartygstyper.

För sjömännen, som ofta få tillbringa hela och halva år på sina
fartyg i ett sträck bliva fartygen ett hemvist, där allt har sitt
särskilda namn. De olika typerna av fartyg med segelframdrivning
skola här nämnas.

Ett enmastat fartyg, som för ett gaffelsegel och ett eller flera
förstagssegel, kallas jakt, och om ett sådant fartyg har masten i två
stycken, det vill säga har en salning mellan undermasten och stången,
kallas den ofta för slup. Är fartyget byggt med skarp förstäv
benämnes det kutter. Samtliga dessa fartygstyper kunna i vanliga fall
föra ett toppsegel över gaffelseglet.

Av tvåmastade fartyg förekomma typerna galeas, två master och
gaffelsegel, vilket även slätskonerterna ha. Har ett tvåmastat
fartyg råsegel på båda masterna kallas det brigg. Detta senare är en
fartygstyp, som börjat försvinna. I Sverige finnas endast ett par
briggar i handelsfart.

Bland tremastade fartyg finnes en typ med rår på förmasten, och
de kallas då skonertskepp. Finnas rår på de två förligaste masterna
är det en bark. Rår på alla tre masterna ger fartyget namn och
heder av fullriggare. Ha alla tre masterna rår är det en tremastad
slät-skonert.

Fyrmastade fartyg kunna vara riggade som slätskonertar, det vill
säga de ha gaffelsegel på alla masterna. En fyrmastad bark har rår
på de tre främre masterna och gaffelseglen på aktersta masten.
Finnas rår på alla fyra masterna kallar man fartyget en fyrmastad
fullriggare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:14:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/2/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free