- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 2. Samfärdsmedeln /
38

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Manövrering av segelfartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.

som framdrivas med något slags maskineri, skall visa topplantärna,
ett klart sken, synligt förut och i viss fastställd vinkel åt sidorna.

För navigatören gäller det att kunna bestämma den väg ett
fartyg bör följa över havet samt att kunna räkna ut fartygets position
när som helst. När fartyget är i närheten av land kan
bestämningen ske
genom observerande av föremål på
land — vanligen
avbildade i
sjökortet — men ute
till sjös utan
möjlighet att se
land tillgriper
man
huvudsakligen tvenne
utvägar.

Navigationen
indelas i tvenne

huvudgrupper.
Den terrestra
navigationen grundar sig på
iakttagelser på jordens yta, den astronomiska navigationen är baserad på
observationer på himlakropparna.

Är det ett smalare farvatten, som skall genomseglas, bestämmes
kursen med ledning av de iakttagelser man gör på land och jämför
med sjökortet. Med lodet kan man också bestämma ett fartygs
ungefärliga läge, om man jämför lodskottets resultat med djupsiffrorna
på sjökortet. Man kan segla, som det heter, med landkänning.

Gäller det att föra fartyg fram på öppna havet måste kompassen
anlitas såsom stöd vid kursens sättande. Loggen, som vi senare
återkomma till, är ett annat av navigeringsinstrumenten, vilket utvisar
fartygets fart genom vattnet. I äldre tider användes för mätande av
fartygets fart ett instrument, som kallas skäddan.

Mindre kursförändringar kan ett segelfartyg företaga endast med
rodret, men om det rör sig om större kursförändringar måste även
seglens ställning ändras. Ett segelfartyg kan vändas på två olika sätt.
Vid stagvändningen lovar fartyget upp — det vill säga seglar rätt
upp mot vinden — och sedan ställas seglen så att vinden kommer in
i dem från motsatt håll. Man lägger fartyget på annan bog.

Fig. 30. En ostindiefarare på 1700-talet. (Efter en
dåtida avbildning.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:14:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/2/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free