Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Från velocipedångare till flytande atlantparadis - De maskindrivna fartygens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE MASKINDRIVNA FARTYGENS UPPKOMST
49
Fig. 37. Fultons första ångare från 1803.
Med skovelhjulet hade man närmast tagit efter rodden med åra.
Skovlarna på hjulet motsvarade årbladen, och genom att man fick
allt snabbare maskiner
och ett stort antal
skövlar på hjulen
kunde man "ro" fortare
och fortare. En
patenterad skovelinrätt-ning, som ställde
vridbara skövlar så, att
de under hela tiden de
togo vatten kunde
erbjuda vattnet en
vertikal tryckyta,
betydde ett stort framsteg
i skovelh julstekniken
och bidrog till att giva
fartygen större fart än de gamla skovelhjulen förmådde vid
jämförlig maskinstyrka.
Den kraft man uppnådde med dåtida maskiner och skövlar
gjorde emellertid, att man inte vågade sig ut på öppna havet med dessa
fartyg. Det var först med den av skotten John Robertsson
konstruera-ångaren Caledonia man gick över Engelska kanalen till Frankrike
och Tyskland. Detta skedde 1814. När amerikanarna, som inte ville
Fig. 38. Fultons bekanta "Clermont" från 1807.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>