- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 2. Samfärdsmedeln /
60

(1926) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Från velocipedångare till flytande atlantparadis - Ångfartygens fortsatta utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60 FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.

Fig. 47. Storleksförhållandet mellan oceanångaren "Imperator"
och rådhuset i Leipzig. Efter Quellen und Wellen.

stapeln. Men för Great Eastern tog det två och en halv månad! Man
måste med domkrafter skjuta ned fartyget tum för tum mot vattnet.
I de flesta fall glider fartyget med fören eller aktern — vanligast
det senare — självmant ned i vattnet, men man bygger även fartyg
på med kajen eller stranden längslöpande bäddar, varvid
sjösättningen sker med ena långsidan mot vattnet, ett riskabelt system,
vilket ganska sällan förekommer.

Det öde Great Eastern rönte avhöll redarna från att bygga så
stora fartyg. Man återgick till mindre dimensioner. Det var först
den 1899 byggda ångaren Oceanic som kom att i storlek överträffa
Great Eastern. Även ångare började uppträda som free traders,
trampfartyg, och deras betydelse stegrades allt som kulturen
fordrade allt flera råämnen och sådana upptäcktes i olika världsdelar.

Inom handelsmarinen har därför uppkommit speciella typer av
ångare, vilka ha sina särskilda uppgifter. Man hade till exempel
länge stora svårigheter att transportera malm med ångare av den
vanliga, ganska smala och djupa typen. Den tunga malmen låg som en
liten balansklump i fartygsbottnen och vid hårt väder ökade detta
fartygets rullningar och slingringar så att man riskerade att rulla
loss maskiner och ångpannor, och vid svårt väder var ett sådant
fartyg mycket litet sjöstarkt.

Man konstruerade då den så kallade turret-type-ångaren eller
valfisk-ångaren, whal-back-steamer, kalla engelsmännen dem. Dessa äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:14:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free