Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Från velocipedångare till flytande atlantparadis - Ångfartygens fortsatta utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGFARTYGENS FORTSATTA UTVECKLING
63-
mer oceanflygaren framrusande med en fart av ett tjogtal knop.
Om de två mötas blir det en tragedi.
För att minska faran av dylika och andra kollisioner med
föremål under vattnet samt vid strandningar och grundstötningar
började man bygga fartygets bottnar och sidorna i undervattensskrovet
— och stundom även övriga delar — dubbla. Man avsåg, att vid
Fig. 49. Blick över Kockums skeppsvarvs i Malmö ena avdelning. På bortersta
stapelbädden ser man ett fartyg torrsatt på upphalningsbädd. Närmast två
undervattensbåtar under byggnad.
genombrott av yttre beklädnaden skulle den inre erbjuda skydd mot
vattnets inträngande. En vidare utveckling blev att man försåg
ångarens mera utsatta delar med vattentäta skott. Detta är
vattentäta rum, vilka helt äro eller kunna slutas, så att vatten inte kan
intränga, och genom dessa pontoner kan fartyget hållas flytande.
Moderna ångare ha även utrustats med extra snabbt verkande
sjösättningsapparater för livbåtarna, vilket giver passagerare och
besättning större säkerhet. Svenske ingenjören Sieurin har gjort en
internationellt uppmärksammad och brukad sjösättningsapparat.
Det svenska ångbåtsbeståndet har i mycket stor utsträckning re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
