Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Från velocipedångare till flytande atlantparadis - Ångfartygens fortsatta utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
atlantic startade redan 1904 en reguljär ångbåtslinje på Sydafrika,
senare utsträckt till andra länder också, och vi ha i
Rederiaktiebolaget Nordstjärnans fartyg ståtliga representanter för svenskt
skeppsbygge och sjöfart, och vidare är att anteckna Aktiebolaget
Svenska Ostasiatiska Kompaniet, samt Rederiaktiebolaget Svea,
vilket i sig upptagit ett flertal andra rederier och idkar reguljär
fart på de flesta av Europas länder förutom en omfattande
kusttrafik.
Sverige fick inte någon egen direkt oceanflygare förrän Svenska
Fig. 52. Ångaren "Mauretania" och ett tjogtal järnvägståg med kol
för skeppets bruk. (Efter "Das neue Universum".)
Amerikalinjen på hösten 1914 satte in ångaren Stockholm på linjen
Göteborg—New York. Den senast tillkomna av rederiets båtar på
denna linje, Gripsholm, skall utförligt behandlas på en annan
avdelning. Den tillhör nämligen motorfartygen.
Till den svenska handelsflottans, särskilt ångbåtsflottans,
storartade utveckling har i väsentlig grad bidragit det intresse
statsmakterna visat denna näring genom inrättande av en
rederinäringslånefond, som satt många framsynta redare i tillfälle att realisera
sina initiativ, vilka kanske annars skulle vissnat bort i brist på
guldets livgivande närvaro. Avsättningarna till denna fond började
1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
