Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Hur man finner väg på havet - Fyrtornens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRTORNENS UPPKOMST OCH UTVECKLING 145
kampen mot havets rasande element slut. Det gäller ju att hålla
fyr-paäfeningspersonal, vilken skall tillse att fyren fungerar och förse den
med driftbränsle. Många gånger kan det dröja månadsvis eller ändå
längre innan man kan komma med proviant eller avlösning till
sådan fyrpersonal.
Förutom på land kom man redan tidigt att utföra fyrledningar på
havet. Vid farliga passager lade man ut farkoster, i vilka det på
betryggande sätt placerats koleldar, vilkas
sken kunde varna och vägleda sjöfararen.
Emellertid blevo ju sådana mindre
farkoster värdelösa, slocknade, om sjön
bröt över dem, varför man övergick till
att ge fyrskeppen formen av sjöstarkt.
byggda fartyg, vilka man bemannade
med vaktpersonal. Det var i England
man först lancerade idén med fyrskepp,
och det första fyrskeppet tillkom på
1700-talet.
Med fyrskeppen avser man att särskilt
markera sådana platser i farleden, där de
kunna tjäna såsom varning för grund
eller till navigatörernas vägledning vid
kurssättningen. De förankras numera
vanligen med ett ankare, vars klys är
placerat i förstäven, och deras
fyrapparat är vanligen inbyggd i ett
fyrtornslik-nande tornbygge mitt på fartyget.
I rännor eller mindre utsatta farleder
samt vid hamninlopp placeras numera ett
slags små fyrskepp, båtar eller bojar, vilka äro försedda med
ljusapparater.
Efter det man börjat få fram praktiskt användbart glas började
man begagna detta för att kringsluta fyrarna, så att de brunno med
mera konstant låga. Dessa glasinramningar utbildades sedan till
linser, vilka kunde förstärka ljuset, och ett av det senaste århundradets
mera betydande uppfinningar inom fyrtekniken är slipade glaslinser,
vilka fransmannen A. Fresnel i början av 1800-talet började
använda för fyrljusets samlande och riktande åt bestämt håll. Man var
då redan kommen ett gott steg från "tippfyrarna". Dessa voro nog
goda uppfinningar för sin tid, men de betydde ingen trygghet för att
fyrskenet skulle hålla sig konstant eller över huvud taget kunna hål-
Fig. 101. Fyrtornet i Campen.
(Efter "Im Reiche der
Cyklopen".)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
