168 FEMTE DELEN. KANALER OCH HAMNAR. strömdrag kunde man använda segel eller dragkraft, varvid den senare aldrig behövde vara så stor som om motsvarande tyngd skulle transporteras över land. Speciellt gällde detta före hjulets uppfinning eller utveckling, och det var ju först långt fram i tiden man kommit till ett praktiskt ordnande av hjulaxlarna. I Italien utvecklades under medeltiden ett mycket högtstående kanalbyggande, och i Frankrike utvecklades kanalbyggandet mycket snabbt under 1500- och 1600-talen. Förbindelsen mellan Garonne och Rhone, den berömda Canal du Midi, tillkom under denna tid och gjorde det möjligt för fransmännen att sjövägen transportera fartyg och varor från atlant-kusten till medelhavskusten utan att behöva utsätta fartyg, varor och besättningar för risken av överfall från piraterna på Afrikas norra kust. Emellertid var det först efter det slussanordningar uppfunnits, som man kunde få större fart och praktisk utvinning av kanaler, ty de vatten man skulle förena hade ofta olika höjdnivåer. Till slussens uppkomst och anordning skola vi senare återkomma. Canal du Midi börjades 1666 och blev färdig 1681 samt är 240 kilometer lång, har ett femtiotal akvedukter och ett hundratal slussar. Konstruktören var Francois Andreossy, och byggandet utfördes av Paul Riquet. Att detta kanalbygge blev så lyckligt genomfört torde ha varit orsaken till, att kanalbyggandet ökades högst avsevärt vid sjuttonhundratalets början både i Europa och Amerika. I England tillkommo under 1700-talet en hel del kanaler, av vilka en av de största är Bridgewaterkanalen mellan Manchester och Li- Fig. 2. En ännu vattenförande gammal kanal mellan Eufrat och Tigris. (Efter ett fotografi av forskningsresanden R. Tholens).