Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen: Kanaler och hamnar - Industrihamnar — Frihamnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
FEMTE DELEN. KANALER OCH HAMNAR.
Emellertid tog kallduschen inte loven från frihamnsidéns
anhängare. Man petitionerade om frihamn, dock utan framgång, men
1900 föreslog en 1898 tillsatt handels- och sjöfartskommitté, att
riksdagen borde föreläggas ett förslag om frihamnsinstitutionens
tillämpning i Sverige. Petitionerna började åter söka sig väg till
regeringen om frihamnars anläggande, och genom energiskt arbete
från stadsfäderna i Stockholm, Göteborg och Malmö ha nu dessa
städer sedan flera år frihamnar.
De svenska frihamnarnas ledande män ha i väsentlig grad sina
blickar riktade österut. Efter omstörtningarna i det tsarstyrda
Ryssland ha vi fått
handelsgrannar att räkna med på
Östersjöns östra kust. Man
menar sig genom våra frihamnar
ha berett tillfälle för
näringslivets män att i frihamnarna
magasinera eller bearbeta
utländska råvaror, vilka i
förädlat skick äro ägnade för
marknaden österut.
Naturligtvis äro
frihamnarna i Stettin och Köpenhamn i
hög grad inriktade åt samma
håll, och genom Kielkanalen
(även kallad Kejsar
Wilhelms-och Nord-östersjö-kanalen) äro även Hamburg och Bremen att
räkna som närliggande konkurrenter. Men en gång, då det stora
handelsområde, som efter tsarregimens störtande behärskats av för
handelssamkväm mindre bekväma maktägare, åter blir ett
Ryssland att räkna med i världshandeln och världsproduktionen, då torde
med framsynt ledning våra frihamnar kunna bli Sverige och främst
dess industrier, rederier och köpenskap till stor nytta och glädje.
Men de oerhört stora riskerna, som redaren utsätter sitt fartyg
och lastägaren sitt gods för, finns det ingen uppfinning, vilken
skyddar dem? Jo, numera finns det ett väl organiserat system, vilket
kan användas såsom skydd mot dessa risker.
En förklaring av sjöförsäkringsväsendets art och samtidigt en
historik över världens största sjöassuranssällskap få vi, om vi
skärskåda den stora institution, som vanligen kallas Lloyd’s helt enkelt,
men som innesluter flera företag.
Man förmodar, att det var 1668 en herr Edward Lloyd öppnade
Fig. 27. Tid är pengar för de stora
fartygen, och att Malmö Frihamn kan erbjuda
snabb lossning, förstår man av denna bild.
Kranarna kunna samtidigt arbeta till fyra
olika magasinsvåningar. (Efter "Ljus").
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
