Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Den kemiska industrin - Framställning av färdiga kemiska produkter - Färgämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
FÖRSTA DELEN. DEN KEMISKA INDUSTRIN
I nära samband med framställningen av tjärfärgämnena står
tillverkningen av vissa läkemedel i det att nämligen utgångsmaterialet
även här är stenkolstjäran. Vi skola därför i detta sammanhang
lämna en kort redogörelse för en del läkemedel med förbigående av
sådana saker, som icke höra hemma inom kemiens område.
Det var först tack vare framstegen inom kemien, som medicinen
kom att lämna underverkens och vidskepelsens område, och allt
sedan dess har medicinen på mångahanda sätt kunnat utnyttja den
kemiska forskningens resultat. Sedan det 1828 lyckades Wöhler, att
med konst framställa det dittills endast i djurkroppar förefintliga
eller därifrån stammande urinämnet, var beviset lämnat, att
processerna i kroppen icke följde några egenartade livslagar, utan fast
mera underordnade sig samma kemiska lagar som den oorganiska
naturen. Sedan man lärt känna blodets kemi, kunde man behandla
bleksot och blodbrist med framgång. Först sedan
matsmältningsprocessens kemi blivit ordentligt klarlagd, hava de sockersjuka
kunnat få en för dem avpassad kost. En hel mängd nya läkemedel
härstamma som nämnts från den av kemisterna med förkärlek
behandlade stenkolstjäran. De härifrån kommande aspirin, phenacitin,
py-ramidon, migränin, veronal, sulfonal med flera hava blivit åtskilligt
beprövade i praktiken och visat vad de duga till. Ur djur och
växtvärlden har man med kemiens hjälp hämtat många läkemedel varav
vi bara som exempel nämna det blodtryckshöjande adrenalinet och
det från kokaväxten erhållna kokainet. Märkliga äro de resultat,
som serumkemien, huvudsakligen på infektionssjukdomarnas område,
har presterat.
Blodvätskan, serum, innehåller vissa skyddsmedel, som förmå
döda inträngande bakterier. Om giftet av den sjukdomsalstrande
bakterien insprutas i ådrorna på ett friskt djur, att börja med i
obetydliga och därpå småningom stigande doser, så alstras i djurets
blodserum allt större mängder motgift. Om blodserum från ett sådant
djur insprutas under huden på en människa, som lider av
motsvarande sjukdom, så höjes hennes motståndskraft högst betydligt.
Serumkemien och serumbehandlingen har visserligen redan uträttat
mycket, men den har fortfarande en stor framtid för sig. I
rättsmedicinen har kemien skapat möjligheter att väl skilja människoblod
från djurblod. Denna serumkemi kan emellertid även lämna
upplysningar i fråga om de olika djurarternas inbördes
släktskapsförhållanden och har till och med visat, att varje art har sitt specifika
serum, vilket bland annat tjänar som ett slags skyddsmur för artens
bevarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
