Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångmaskiner - Ångmaskinens utveckling från Heron till James Watt - Watts uppfinningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WATTS UPPFINNINGAR
71
Sedermera stängdes åter vattenkranen, vattnet tappades ur
cylindern genom röret d och ångkranen öppnades, varigenom kolven åter
drevs uppåt. Pannan var försedd med den Papinska
säkerhetsventilen, som öppnade sig så snart trycket blev för stort.
Kranarna a och b skulle, som vi förstå, växelvis öppnas och
stängas för hand. Denna operation fordrade mycken noggranhet
och punktlighet för att maskinen skulle arbeta regelbundet. Ehuru
maktpåliggande, var denna befattning likväl högst enformig, och
man kan ej undra på, att den arbetare, som fått sig detta anförtrott,
fann det föga angenämt. Så tyckte även Humphrey Potter,
en gosse, som skötte kranarna viel en maskin i Cornwall. Han
funderade på någon utväg och lyckades även genom snören, vilka han
fäste i balansen och respektive kranar, åstadkomma en inrättning,
varigenom maskinen själv med största noggranhet skötte regleringen.
Dessa snören utbyttes sedermera, 1718, mot metallstänger.
Uppfinningen av regleringen var av mycket stor betydelse
därigenom, att den gjorde maskinen oberoende av en arbetares
kanske ofta otillräckliga uppmärksamhet; med ett ord man fick en
verklig maskin i stället för blott ett verktyg.
Maskinen kom till rätt stor användning i de engelska
kolgruvorna för uppumpning av grundvattnet, som mångenstädes hade gjort
svårt avbräck i driften. Man hade alltså slutligen löst uppgiften att
"lyfta vatten med eld", men man erfor, att man dyrt fick betala för
hjälpen, ty kolförbrukningen var kolossal, ja i de sämst byggda
maskinerna var den till och med så stor, att fördelen med den nya
drivkraften var ganska tvivelaktig. Såväl den stora
bränsleförbrukningen som maskinens verkningssätt gjorde, att den ej kunde komma till
användning på industriens övriga områden, där man alltjämt
saknade en kraftmaskin, som ej var beroende av den nyckfulla vinden, ej
av flodernas rinnande vatten, som man dåligt kunde utnyttja och för
övrigt därvid var beroende av både tid och rum.
Watts uppfinningar.
James Watt, född i Skottland år 1736, tillkommer äran av att ha
bragt ångmaskinen till en sådan fulländning, att den med fördel
kunnat införas och användas såsom drivkraft på alla områden inom
industrien.
Redan som barn visade James Watt utpräglade mekaniska
anlag, och vid nitton års ålder kom han i lära hos en mekaniker i Lon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
