Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångmaskiner - Schmidt-motorn - Ångturbinen - Ångturbinens föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGTURBINEN
85
föränderlig volym. Ångan uträttar sitt arbete i cylindrarna på
följande sätt:
Den högt överhettade tilloppsångan inströmmar genom
inström-ningsventilen A på högtryckscylinderns överkant och driver fram
kolven. Då slaget är slut, går ångan genom kanalen E omkring
högtryckscylindern och vidare genom kanalen F över lågtryckscylindern
in i receivern R och driver kolven tillbaka. Under nästa slag framåt
går ångan in i lågtryckscylindern genom kanalen F och den nu öppna
inströmningsventilen B. och hjälper till att driva kolven fram, för att
därpå under det följande slaget tillbaka gå till kondensorn genom den
nu öppna utströmningsventilen D på lågtryckscylinderns undersida
och röret U.
Oaktat båda cylindrarna äro enkelverkande, inträder dock på
grund av ångans arbete i cylindern en dubbelverkan, varför, genom
lämpligt val av cylinderdimensioner och fyllning, dess verkan blir
som en vanlig dubbelverkande tandemmaskin. Maskinen erbjuder
gentemot denna ytterligare den fördelen, att den har endast fyra
ventiler mot tandemmaskinens åtta. Detta betyder billigare
konstruktion och mindre ventilläckage. Ångförbrukningen vid lämpligaste
överhettningstemperatur varierar från 4 till 4,5 kg. per indikerad
hkt beroende på maskinstorleken.
Vi hava nu omtalat de viktigaste typerna av
kolvångmaskiner, ett namn, som användes gemensamt för den stora
huvudgrupp av ångmaskiner, som arbetar med fram- och återgående kolv,
till skillnad från den andra stora huvudgruppen, ångturbiner,
där ångans energi omsättes direkt i roterande rörelse hos
maskinaxeln. I ett senare kapitel återkomma vi till kolvångmaskinens
verkningsgrad och användningsområde i samband med ångturbinens, och
vi övergå nu till att redogöra för denna på senare årtionden alltmera
framträngande ångkraftmasldn.
Ångturbinen
Vi hava i ångmaskinens utvecklingshistoria omnämnt, att redan
för mer än 2000 år sedan greken Heron konstruerat en apparat (se
fig 3), som vi kunna anse såsom den första ångturbinen.
Utströmmande ånga satte nämligen en roterande kropp i rotation, vilket just
är ångturbinens princip. Herons ångkula verkade genom
reaktion, vars innebörd vi omtalat i avd. om vattenturbiner, och kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
