Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Ångturbinen - Parson-turbinen - Kombinerade turbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
ökas. I varje avsats ha därför de första kransarna något för stor
diameter och de sista något för liten. Vanligen användes tre zoner.
I fig. 21 visas den första Parson-turbinen, konstruerad år 1884,
vilken nu bevaras i the Science Museum i London. Den utvecklade
10 hästkrafter och gjorde 18,000 varv i minuten. Några år senare
lyckades Parson bygga turbiner på ett par hundra hästkrafter, som
endast gjorde 4,000 minutvarv, och senare ha dylika turbiner byggts
på tiotusentals hästkrafter. Det var huvudsakligen genom ökning
av skovelkransarnas antal och storlek dessa resultat uppnåddes, och
på de stora turbinerna kan skovlarnas antal räknas i över 50,000.
Fig. 22 visar rotorn i en stor Parson-turbin. I Europa har denna
förts mycket fram genom den stora maskinfabriken Brown Bovery
& Co. i Schweiz samt i Amerika genom firman Westinghouse. Den
användes speciellt mycket för fartygsdrift, emedan den möjliggör
att mycket stora effektbelopp kan uttagas ur en turbin, som kan gå
med så lågt varvantal, att den kan kopplas direkt till en propeller.
Kombinerade turbiner. De flesta av de nyaste turbintyperna äro
varken rena De Laval- eller Parson-turbiner. Flera uppfinnare ha
framkommit med nya typer, som i ett eller annat avseende
förbättrat de ursprungliga. Det skulle föra oss för långt att ingå på alla
dessa, utan vilja vi i stället uppehålla oss litet närmare vid en av de
vanligaste och mest ekonomiska typerna av kombinationsturbinerna,
vilken tillverkas bl. a. av A.-B. De Lavals Ångturbin vid Stockholm
ävensom av fabriken Atlas i Köpenhamn. Fig. 23 visar en sektion
av denna turbintyp, och skola vi söka förklara turbinens
verkningssätt med tillhjälp av denna.
Ångan inkommer i turbinen i den ringformiga kanalen A,
passerar igenom de fasta ledskolvarna B, som sitta framför skovlarna
på turbinhjulet C. Ångan lämnar ledskovlarna, vilka äro i princip
konstruerade liksom De Lavals expansionsmunstycken, med mycket
stor hastighet. Hjulet C är utfört med två skovelrader, mellan
vilka en i turbinhuset fast krans av vändskovlar D äro anbragta. Ett
dylikt hjul med två eller flera skovelrader kallas ett aktionshjul med
hastighetsserier eller Curtis-hjul efter sin uppfinnare,
amerikanaren Curtis. Ett hjul med enkel skovelrad kan, som förut
nämnts, ej utnyttja det stora tryckfallet och den däremot svarande
ånghastigheten på ekonomiskt sätt. Tryckfallet vid första hjulet
göres så stort, därför att man dels vill få litet antal tryckzoner och
sålunda litet hjulantal, dels för att förhindra att turbinhuset blir
utsatt för stora tryck och höga temperaturer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
