Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Förbränningsmotorer - Gasmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASMOTORER
133
Syret deltager på samma sätt som förbränningsluftens syre i
förbränningsprocessen, under det att vätet går igenom generatorn och
förenar sig med koloxiden till en gas med stort värmevärde, kraftgasen
eller suggasen.
Innan denna emellertid är användbar för motordrift måste den
genomgå en reningsprocess förbunden med samtidig avkylning.
Gasen låter man därför passera en tvättapparat E. Denna består av en
stående cylindrisk jämbehållare, som är fylld med koksstycken.
Genom en i behållarens lock anbragt dusch strilar vatten ned på
koksen. Gasen, som skall renas, går den motsatta vägen, i det den stiger
under ifrån uppåt genom koksen. Därigenom blir den avkyld och
samtidigt befriad från medföljande smutspartiklar. Från
tvättapparaten går gasen genom ännu en reningsapparat, F, benämnd
kondensator och därifrån till gasbehållaren H och sedan till motorn.
Gasbildningen försiggår endast vid motorns insugningsslag och
ökas eller minskas allt efter dennas belastning. Ett större kvantum
gas, än vad motorn för ögonblicket behöver, bildas sålunda aldrig.
Skötseln av generatorn inskränker sig till att bränsle med c:a 2—3
timmars mellanrum skall fyllas på och aska och slagg då och då
utrensas. Som en fördel må också nämnas, att i en suggasanläggning
inget övertryck någonstädes finnes. Den för kraftgasbildningen
erforderliga vattenångan bildas i en kokapparat, som värmes medelst
den från generatorn kommande heta kraftgasen.
Innan suggasen kommer in i motorcylindern blandas den med en
passande mängd luft, i det den genom en särskild ventil insläppes i ett
rum, till vilket luften har tillträde.
Förutom med lysgas och suggas kan en generator drivas med
masugnsgas och koksverksgas, vilka i stora mängder erhållas som
biprodukt vid järnframställning. Särskilt i Tyskland har därför
gasmotorerna funnit stor användning i järndistrikten och väldiga
gasmotor-anläggningar hava där byggts. I fig. 51 visas sålunda en
gasmotor-anläggning för masugnsgas om fem motorer på vardera 1,200
hästkrafter direkt kopplade till likströmsgeneratorer. Den svenska
motortekniken har däremot försummat gasmotorerna, i vilka våra
inhemska bränslen ved och torv skulle kunna användas. Det må dock
erkännas, att med den tilltagande användningen av oljemotorerna,
gasmotorerna överallt blivit hänvisade till de platser, där särskilt
billigt bränsle står till förfogande. Under krigsåren, då vårt land
stod avstängt från så gott som all tillförsel av motorolja och stenkol,
önskade man emellertid mångenstädes att denna motortyp varit
föremål för mera intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
