Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Förbränningsmotorer - Fyrtakt och tvåtakt - Gasmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
lunda gasmotorer, förgasaremotorer, tändkulemotorer och
dieselmotorer. De båda sistnämnda kunna visserligen använde samma bränsle,
men deras konstruktiva utförande äro vitt skilda.
Gasmotorer.
Gasmotorn avsågs från början, som i det föregående omtalats,
att drivas med lysgas från städernas gasverk. Dels var man sålunda
bunden till lokala förhållanden, dels blev denna gas, då motorerna
började byggas större, alltför dyrbar. Man uppfann då en metod att
ur fasta bränslen såsom kol, koks, ved och torv framställa en
kraftgas, som innehåller upp till c :a % av det fasta bränslets energimängd.
Denna gas, efter uppfinnaren även benämnd Dowsongas, är, sedan
Fig. 50. Suggasanläggning. A generator, E tvättapparat,
F kondensator, H gasbehållare.
den passerat vissa renigsanordningar, väl ägnad att användas i
gasmotorer.
Gasen kallas vanligen s u g g a s, emedan motorn själv suger en
blandning av luft och vattenånga genom en behållare med det glödande
bränslet. Ett dylikt suggasverk för kol framställes i fig. 50.
Verkningssättet i detta är följande: Luft inträder genom rosten i
generatorn-ugnen A och sammanträffar där med de glödande kolen.
Härvid bildas kolsyra, som stiger uppåt. På vägen genom de glödande
kolskikten reduceras kolsyran till koloxid. Vattenånga insläppes
även under rosten och sönderdelas till följd av den höga
temperaturen i de understa glödande lagren i sina beståndsdelar väte och syre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
