Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Förbränningsmotorer - Tändkulemotorer - Dieselmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
av senare typen om c:a 80 hästkrafter. Den är billig i anskaffning
och drift, lättskött och driftsäker. För småindustrier och lantbruk,
varest elektrisk kraft ej finnes tillgänglig, är den sålunda en
idealmotor.
Det är först under senare år fotogenmotorerna fullkomnats
därhän, ty i sina barndomsår voro de allt annat än behagliga att ha
att göra med. Den skakande, larmande och stinkande apparaten var
något av det nyckfullaste inom maskinbranschen man gärna kunde
tänka sig. Hängde ej ventilerna upp sig av sotbildning, så var det
bränsleinsprutningen, som mankerade eller också bara ville den inte.
Dessa tider äro förbi, och i den utvecklingen kan svenska ingeniörer
taga en stor del av äran åt sig.
Dieselmotorer.
En fullständigt speciell typ av förbränningsmotorer är den efter sin
uppfinnare, Rudolf Diesel, uppkallade dieselmotorn. Liksom i
tändkulemotorerna förbrännes i denna råoljor, men tändningen av
oljan tillgår på helt annorlunda sätt.
Diesels första försöksmaskin, som byggdes 1893, var inrättad för
förbränning av pulvriserad kol. Kolen skulle av sig själva antändas,
då luften i arbetscylindern komprimerades till ett par hundra
atmosfärers tryck, varvid dess temperatur skulle stiga till c :a 800°. Denna
höga kompression uppnåddes nu icke, men icke förty inträffade vid
den första bränsleinsprutningen en häftig explosion, som så när
hade kostat uppfinnaren livet. "Jag visste emellertid nu", säger Diesel
därom själv, "just det jag ville veta; jag hade nämligen sett att det
var möjligt att sammanpressa ren luft så starkt, att ett bränsle, som
däri insprutades, tändes."
Att använda kolet till bränsle visade sig snart ogörligt, men
Diesel hade i alla fall fått fast i tvenne mycket fruktbärande principer,
nämligen att komprimera luft till så hög temperatur, att ett bränsle
däri antändes, och att låta denna bränsletillförsel och förbränning
ske under en del av arbetsslaget, och ej såsom i övriga
förbränningsmotorer enbart i dödpunkten med en enda explosion. Alla övriga
förbränningsmotorer kallas därför ofta i motsatts till dieselmotorn
för explosionsmotorer.
Diesel konstruerade nu sin första maskin för oljedrift. Han
utgick från fyrtaktprincipen, d. v. s. han lät kolven i slaget utåt suga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
