Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektriciteten och dess första upptäckande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA MASKINER & KRAFTÖVERFÖRING.
Elektriciteten och dess första upptäckande.
Elektriciteten antages hava fått sitt namn från det grekiska
ordet elektron, som betyder bärnsten. Man hade nämligen redan i
gamla tider iakttagit, att om bärnsten gnides med ett skinn eller
tygstycke, blir det elektriskt och drager till sig lätta partiklar såsom
små papperslappar och dylikt. Under senare delen av 1500-talet
intresserade sig läkaren William Gilbert för detta fenomen, och han
fann, att icke endast bärnsten utan även andra ämnen såsom lack,
svavel, glas m. m. blevo elektriska vid gnidning. Däremot lyckades
han icke göra föremål av metaller elektriska. På 1700-talet upptäckte
Stephan Gray, att elektriciteten kunde ledas av vissa ämnen såsom
metallstänger eller metalltrådar, och därmed fick man förklaringen till,
att metallstyckena icke kunde göras elektriska. Genom handen, som
höll metallstycket, bortfördes nämligen elektriciteten. Harts, bärnsten
eller glas var däremot icke ledande, och det behöll sin elektricitet, dock
med undantag av sådana ställen, där man med handen vidrörde det
elektricerade stycket. Härmed erhöll man en ännu i dag använd
indelningsgrund för olika ämnen ur elektrisk synpunkt, nämligen i
ledare och oledare eller isolatorer. Till ledarna räknas metaller,
människokroppen, jorden m. m., medan till oledarna höra glas, pors-
Fig. 1. Elektricitetsmaskin med
glasskivan S, rivtyget G och
metallkulan K, den s. k. konduktorn,
som är försedd med sugkammen B,
vars spetsar äro liktade mot
glasskivan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
