Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektriciteten och dess första upptäckande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 TREDJE DELEN. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING
lin, luft m. m. I själva verket finnas dock inga ämnen, som äro
absolut oledande, ehuru deras motstånd mot elektricitetens
vidareförande äro så stora, att de i förhållande till exempelvis metaller kunna
betraktas såsom oledare. År 1734 upptäckte fransmannen Dufay, att
det finnes två olika slag av elektricitet, vilka han, efter de ämnen
Fig. 2. Hawksbees elektricitetsmaskin år 1705.
som vid gnidning frambringade dem, kallade glas- och
hartselektricitet. Han fann att föremål, som äro laddade med samma slags
elektricitet, stöta varandra ifrån sig, medan föremål med olika slags
elektricitet draga varandra till sig. Numera benämner man de olika
slagen av elektricitet positiv och negativ.
Den för uppfinningen av åskledaren kände amerikanaren
Benjamin Franklin sökte förklara de elektriska företeelserna med den av
honom år 1756 uppställda s. k. unitariska teorin, enligt vilken alla
kroppar äro genomträngda av samma slags elektricitet. Om en
kropps elektricitet ökas över det normala, blir den laddad med positiv
elektricitet, minskas den däremot, blir kroppen negativt laddad.
Senare företedde Symmer den dualistiska teorien, enligt vilken positiv
och negativ elektricitet uppfattas som två skilda elektriska fluida.
Ett flertal försök hava gjorts att förklara de elektriska företeelserna.
Den nuvarande uppfattningen härav stöder sig på det av Lorentz
m. fi. införda begreppet elektricitetsatomer eller elektroner.
Elektron-teorien säger, att i en elektriskt laddad ledare finnes ett antal fritt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
