Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektromagnetism och induktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROMAGNETISM OCH INDUKTION
173
uppdaga, repeterades städse tillsammans med dessa kunskapsrika
personer.
Vid beskrivningen av dessa försök vill jag förbigå alla sådana
av mera förberedande art, som lett fram till upptäckten av
saksammanhanget och uppehåller mig endast vid sådana, som ådagalägga
fenomenets verkliga väsen.
Den galvaniska stapel, vi använt oss av, består av tjugo
rektangulära lådor av koppar, vilkas höjd och längd är 12 tum, bredden
däremot föga mer än 2*4 tum; varje låda är försedd med två
kopparbyglar, så bockade, att de kunna bära en kopparstång, på vilken
hänger en zinkplatta, som sticker ned i vätskan i lådan bredvid.
Vattnet i lådan innehåller 1/60 salpetersyra och lika mycket
svavelsyra. Den del av zinkplattan, som är nedsänkt i vätskan, är
ungefär kvadratisk med 10 tums sida.
Apparatens motsatta poler förbindas genom en metalltråd, som
vi för korthetens skull kalla förbindelsetråden; den verkan däremot,
som äger rum i tråden och det närmast omgivande rummet, kalla
vi elektrisk konflikt (conflictus).
Man anordnar nu en rak del av denna tråd i horisontal ställning
över en på vanligt sätt upphängd magnetnål och parallellt med
densamma; skulle det vara nödvändigt, kan man böja
förbindelsetråden så, att den intar en för försöket särskilt bekväm ställning. Så
snart detta skett, rör sig magnetnålen och det så, att den pol, som
ligger under den del av tråden, vilken närmast mottager elektricitet
från apparatens negativa pol, avviker mot vänster.
överskrider ledarens avstånd från magnetnålen ej % tum, så
utgör nålens awikning c:a 45°, men ökas avståndet, så minskas
av-vikningsvinkeln i samma förhållande som avståndet ökas. Likaså
ändras utslaget efter apparatens styrka.
Förbindelsetråden kan förändra sitt läge i östlig eller västlig
riktning, blott den förblir parallell med nålen, utan att någon
ändring i verkan åstadkommes, annat än i fråga om dess storlek;
följaktligen kan verkan icke tillskrivas endast frånstötning och
tilldragning, ty i så fall skulle den magnetpol, som tilldrages av ledaren,
när den är anbragt å östsidan, frånstötas, när den placeras på
västsidan.
Ledaren kan bestå av flera sammanfogade trådar eller
metallstrimlor. Metallens natur förändrar icke heller verkan, men
möjligen dess storlek. Vi hava med samma framgång använt trådar av
platina, guld, silver, mässing, järn samt strimlor av tenn och bly
ävensom en massa av kvicksilver. En ledare, som var avbruten av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
