Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Den elektriska strömkretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ELEKTRISKA STRÖMKRETSEN
183
Ri, R2 och R3 blir — = — 4. — 4. 1 Äro motstånden Ri, R2
R Ri Ra R3
och R3 däremot kopplade i serie med varandra blir totala motståndet
R = Ri -j- R2 -f R3. Om samma motstånd ena gången kopplas
parallellt och andra gången i serie, blir sålunda totala strömstyrkan i
ledningskretsen avsevärt större vid parallellkoppling än vid
seriekoppling.
På samma sätt, som man kan koppla motstånden parallellt eller i
serie ned varandra, kan man koppla flera strömkällor till en
strömkrets. Kopplar
man
strömkällorna i serie,
addera sig
spänningarna
hos de
skilda elementen,
kopplar man
dem parallellt
addera sig [-strömstyrkorna.-]
{+strömstyrkor-
na.+}
När en elektrisk ström flyter fram genom en ledning utvecklas
värme. Gäller det en kraftöverföring innebär värmeutvecklingen
förlust av energi, och man söker hålla den nere vid så lågt värde som
möjligt. Värmeutvecklingen är direkt proportionell mot
ledningsmotståndet och kvadraten på strömstyrkan. Man giver därföre vid
en kraftöverföring ledningen så stor sektionsarea, att motståndet blir
relativt lågt. I vissa fall tillgodogör man sig emellertid
uppvärmningen t. ex. för en elektrisk kamin. I denna inlägges ett stort
motstånd så beräknat, att man får önskad värmeutveckling. I
glödlampan tillgodogör man sig likaså värmeutvecklingen och detta i ännu
högre grad. Temperaturen hos glödtråden i en modern glödlampa
uppgår sålunda ända till inemot 2,500° C.
Man skiljer på två olika slag av elektrisk ström, likriktad eller
s. k. likström och växelström. Vid likström flyter strömmen med
konstant eller varierande styrka alltid i samma riktning. Vid
växelström däremot växlar strömmen oupphörligt riktning. Från noll
växer den till ett positivt maximum, avtager åter till noll, blir
negativ d. v. s. går i motsatt riktning tills den uppnått ett negativt
maximum, avtager åter till noll och så vidare. Uppritar man
strömförloppet utefter en horisontell rät linje och avsätter strömstyrkan i
Fig. 11. Elektrisk strömkrets med seriekopplade resp.
parallellkopplade strömkällor. I det förra fallet addera
sig spänningarna och i det senare strömstyrkorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
