Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektriska maskiner - Likströmsmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIKSTRÖMSGENERATORER
207
karet enligt Ohms lag bliva lika med spänningen dividerad med
an-karlindningens motstånd. Detta motstånd är emellertid lågt, och
strömstyrkan skulle bliva så stor, att lindningarna till följd av
strömvärmen skulle förbrännas. För att förebygga detta använder man
reglerbart s. k. pådragsmotstånd, med vilket den tillförda
spänningen regleras, allt efter som ankarets rotation ökar. När ankaret
kommit upp i fullt varvtal, kortslutes motståndet. Då motståndet endast
är inkopplat under den korta startningsperioden, utföres det av
kostnadsskäl med relativt klen tråd, som
icke tål motorns normala arbetsström
under längre tid. Så snart motorn kommit
igång, måste därför kontaktarmen alltid
ställas på kortslutningskontakten och får
icke befinna sig på någon mellankontakt.
Ofta förser man därför kontaktarmen med
en fjäder, som strävar att återföra den till
utgångsläget, och först vid
kortslutningskontakten kan den fastlåsas med en hake
eller elektromagnet.
Om nätspänningen av någon anledning skulle försvinna,
exempelvis genom nedsmältning av motorns säkerhetsapparater, bör
på-dragsmotståndet åtminstone för större maskiner slås tillbaka
till nolläge, enär eljest, när spänningen kommer tillbaka, motorn
skulle kunna bliva inkopplad med kortslutet motstånd och
följaktligen "brinna upp’. Man utrustar därför i regel
pådragsmot-ståndet för motorer i storlekar om 1 hästkraft eller större med
denna automatiska frånslagningsanordning, s. k.
"nollspänningsutlös-ning". Elektricitetsverken bruka föreskriva nollspänningsutlösning
med hänsyn till eventuella "frånslagningar" av strömmen vid
kraftcentralen. Om ett dylikt frånslag inträffar, och ett flertal motorer
med kortslutna pådragsmotstånd finnas anslutna till ledningsnätet,
inträffar vid "inslagning" av strömmen en så kraftig strömrusning
i ledningarna, att de automatiska överströmskydden ånyo slå ifrån,
och det blir omöjligt att åstadkomma återinkoppling.
Likströmsmotorns ankare strävar att inställa sin
rotationshastighet så, att skillnaden mellan den påtryckta spänningen och
elektromotoriska motkraften blir så liten som möjligt. Vid tomgång är
denna skillnad i det närmaste lika med noll, och följden härav blir,
att motorns varvtal vid tomgång praktiskt taget är proportionellt
mot den tillförda spänningen. Magnetiseringsströmmens styrka
inverkar i hög grad på rotationshastigheten. Ju svagare fältet är, des-
Fig. 30. Pådragsmotstånd
för likströmsmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
