Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektrisk kraftöverföring - Historisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 TREDJE DELEN.. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING
heten av förbrukningsplatsen, och anläggningarna hade starkt
begränsad lokal karaktär. Förbrukningsapparaterna, som nästan
uteslutande utgjordes av bågljuslampor, seriekopplades till slutna
strömkretsar.
År 1879 uppfann Edison i Amerika den elektriska glödlampan, och
därmed ställdes man inför uppgiften att fördela elektrisk energi i
små kvantiteter inom större områden, att börja med enstaka större
hus och kvarter i städerna. Lamporna måste därvid kunna brinna
oberoende av
varandra,
var-före seriekopplingen ej
längre kunde
användas, och
man
parallellkopplade lamporna. Vid
avgreningarna
till de olika
abonnenterna
uppsattes
säkerhetsapparater, så att
uppkomna
felaktigheter hos
en abonnent icke skulle verka störande för de andra. Vidare
infördes elektricitetsmätare, varigenom det blev möjligt att avgöra, huru
mycket var och en förbrukade, och huru mycket han skulle taga del
i kostnaderna. Genom att sammanslå flera kvarter bildades så
småningom stora anläggningar, omfattande hela städer, och sålunda
hava våra stadselektricitetsverk kommit till stånd. Den första
större stadsanläggningen grundlades redan år 1882 av Edison i
New York.
År 1881 framlade fransmannen Marcel Deprez förslag att
överföra elektrisk energi på större avstånd genom att använda högspänd
ström, och år 1882 utförde han en dylik kraftöverföring från ett
vattenfall vid Miesbach till Munchen. Avståndet var 57 kilometer, och
ledningen utgjordes av 4 mm. tjock telegraftråd. Avsikten med
anläggningen var att påvisa, vilka framtidsmöjligheter som
elektriciteten öppnade vägen för, och därför utfördes den som en
demonstrationsanläggning i samband med en utställning i München. Den över-
Fig. 56. Kraftverk Tiefstack, tillhörigt Hamburgs
elektricitetsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
