Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektrisk kraftöverföring - Elektriska kraftstationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 TREDJE DELEN.. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING
ensamma leverera all ström under lågbelastningstid. Man vinner
även den fördelen, att maskinerna gå med högre verkningsgrad.
Fig. 64. Kopplingsgång i ett modernt ställverk.
Batteriet utgör vidare en reserv för elektricitetsverket. Ofta tager
elektricitetsverket sin energi från något avlägset vattenfall, och
stationen i staden är då endast en
transformator- eller omformarestation.
Mindre kraftstationer kunna
utföras helt automatiska, så att de
kunna manövreras på avstånd och endast
erfordra tillsyn någon gång då och
då för smörjning o. dyl. Stundom
använder man för dylika stationer
asynkrona generatorer, som bliva
billigare, men de måste vara
sammankopplade med på samma nät
befintliga synkrongeneratorer för erhållande
av magnetiseringsström.
De flesta kraftstationer byggas
för vatten- eller ångkraft, och mycken
strid har stått mellan dessa båda
kraftkällor — de vita och de svarta
kolen. I de elektriska
kraftstationernas första utvecklingsskede under
1880- och 1890-talet avsågo anlägg-
Fig. 65. Kondensatorgenomföring
för 200,000 volts driftspänning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
