Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Utförda anläggningar - Trollhättans kraftverk - Porjus kraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 TREDJE DELEN.. KRAFTMASKINER O. KRAFTÖVERFÖRING
näten. Dessa skäl hava emellertid nu fått vika för modernare
uppfattningar, och för vanlig kraftdistribution byggas numera statens
och i regel även alla andra kraftstationer för 50-periodig ström.
Frågan om elektrifiering av de svenska järnvägarna har i många
år varit aktuell, och den ekonomiska betydelsen härav framgår av
det faktum, att före världskriget uppgick kostnaden för de
importerade kolen härför till c:a 17 millioner kronor årligen. Problemets
betydelse för vår nationella
tillvaro framgick tydligt under
kriget, och de indirekta
fördelar, som elektrifieringens
genomförande skänker landet i
ekonomiskt avseende,
representera säkerligen avsevärt större
belopp än de 17 millioner
kronorna. Redan 1904 års
riksdag fattade sålunda beslut, att
försök med elektrisk
järnvägsdrift skulle företagas, och
dessa utfördes genom Kungl. Järnvägsstyrelsens försorg under åren 1905
—1907. Efter omfattande utredningsarbeten avancerade
elektrifieringsfrågan slutligen så långt, att beslut fattades år 1910 att elektrisk
drift skulle införas å bandelen Kiruna—Riksgränsen och i samband
därmed om byggandet av Porjus kraftverk vid Stora Lule älv. Att
valet föll på vår nordligaste järnväg är beroende bland annat på den
här dominerande malmtransporten med dess säregna
trafikförhållanden, vilka göra denna bansträcka synnerligen lämplig att bliva den
första svenska elektriska statsbanan.
För kraftverkets anläggande hade man att välja på två platser,
antingen Vakkakoski vid Torne älv, som ligger närmare Kiruna, eller
Porjus, och beslöt man sig för den senare med hänsyn till dess större
utvecklingsmöjligheter och ur nationalekonomisk synpunkt bättre
läge, då därigenom skulle komma att givas en kraftig impuls till
industriellt uppsving i dessa trakter. Porjus kraftverk är sålunda icke
endast avsett för Riksgränsbanan, utan jämväl för industriellt behov
vid Gällivare och Kiruna m. fi. platser.
Porjus kraftverk.
Fig. 89. Porjusfallen vintertid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
