Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Modernare kanoner - Handeldvapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT
Numera äro modernare kanoner utrustade med avståndsmätare,
och då det nu inte brukas att stå blottad med artilleriet utan detta
undangömmes så gott sig göra låter i terrängen, har eldledaren vid
kanonen till sin tjänst en avståndsmätare med periskop, vars
konstruktion närmare förklaras under avdelningen instrument.
Handeldvapen.
’ Krutets uppfinning revolutionerade naturligtvis även
handeldvap-nens område, men inte med sådan snabbhet som beträffande
kanonerna. Vapensmederna hade utbildat framställningen av armborst till
en verklig konst, och dessa behöllos även efter krutets uppfinning.
Man hade fått mycket effektiva stålfjädrar till armborsten, och då
Fig. 25. Gevärssektion med helt öppnat låsstycke.
skyttarna voro utbildade till att använda detta slag av skjutvapen
behöll man det.
En övergångsform mellan kanonen och handgeväret utgjorde
vallbössorna, vilka vanligen voro ganska lätta och vilade på en ställning
eller — om man skulle medföra dem i fält — på tvåhjuliga kärror.
Sedan kom en ändå lättare typ, kallad arkebuserna, vilken liknade
armborstet. Gevärsstocken hade försetts med en grov pipa. De
hade på undersidan — vanligen framme vid mynningen — en hake,
som skytten kunde fastsätta i muren eller skyddsvärnet, då skottet
avlossades. Detta för att mildra stöten vid rekylen. Haken gjorde
att man kallade gevären för hakebössa eller stundom byssa. Geväret
hölls och inriktades med ena handen, ty i den andra måste man hålla
luntan, vilken fördes till fänghålet, då skottet skulle avlossas.
Men dessa gevär voro tunga och svårhanterliga särskilt då det
gällde eldgivning i fältstrid. Man konstruerade då de så kallade
handbössorna eller byssorna. Dessa voro så lätta att de kunde användas
även inom kavalleriet. Handbössorna hade kortare pipor än hakebös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
