Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Handeldvapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELDVAPEN
31
sorna. Men ännu avlossades ^kottet genom tändning med lunta. Och
skulle de kunna giva en kraftig salva måste de vara ganska kraftigt
dimensionerade. De voro fortfarande tunga, och för att avhjälpa
detta försåg Karl V en del av sina trupper med musköter, så kallade
därför att skytten, musketeraren, var utrustad med en gaffelstång,
som nedfördes i marken, varefter geväret lades i gaffelklykan vid
eldgivningen. Hakebössorna förekommo på 13- och 1400-taIen.
Musköten, som infördes 1592 i Sverige, hade vanligen en vikt av mellan
sju och åtta kilogram. Kalibern var 25 millimeter.
Svårigheten att medföra levande eld — den så kallade luntan —
medförde att man inriktade sig på att försöka få fram ett annat an-
Fig. 26. Gevärssektion med ännu inte helt öppnat låsstycke.
tändningssystem. Nästan samtidigt — år 1571 — uppfanns så
lunt-låset och hjullåset. Luntlåset var så inrättat att i närheten av
fäng-hålet fastsattes en vridbar järnhake, i vars spets luntan var fästad.
Med ett tryck av fingret kunde luntan sänkas ned till krutet i
fäng-hålet. Haken förde sedan upp luntan igen. Härigenom uppnådde
man, att skytten även kunde använda andra armen till gevärets
hållande och riktande. Hjullåset åstadkom eld genom friktion mellan
svavelkis och ett räfflat roterande stålhjul. Apparaten kallades i
Sverige för fyrlås eller sint. Hjulet uppdrogs som ett urverk med
en nyckel och spände en fjäder. Vid hjulets kringsnurrande
åstadkommo räfflorna gnistor genom friktionen mot svavelkisstycket.
Under det att fängpannan dittills varit helt öppen, ett stort
obehag givetvis, kom man med konstruktionen av flintlåset från denna
olägenhet i det att pannlocket, vilket samtidigt tjänade såsom eldstål,
lämnade skydd åt fänghålet. Den antändande gnistan åstadkoms
genom flintans slag mot eldstålet. Denna låstyp kallades också
snapp-hanelås. Den spanska typen hade låsdelarna utanpå låsblecket,
den franska hade låsdelarna fästade på inre sidan av låsblecket,
riintbössor förekommo i svenska armén så tidigt som 1612. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
