Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Giftiga gaser i krigstekniskt bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT
Voro nu alla de fordringar, som måste ställas på terrängen,
uppfyllda, så framforslades en stor mängd gasbehållare till stridslinjen
under iakttagande av all möjlig försiktighet till skydd mot upptäckt.
Otaliga och ytterst finurliga voro de sätt, varpå man sökte att
maskera dessa såväl som andra transporter till fronten. Gasbehållarna,
som voro av samma slag som dem vi i en mineralvattenfabrik kunna
se innehållanle flytande kolsyra, utplanterades nu i de längst
framskjutna linjerna, eller också lades de upp i ett eller flera batterier
på något väl skyddat ställe, varifrån sedan slanglednigar kunde
fördela gasen till de punkter, varifrån den lämpligast kunde utsläppas.
När nu väl alla dessa förberedelser, som vi endast i mycket stora
drag kunnat antyda, voro gjorda, så återstod det ännu en sak. Man
måste nämligen vänta, tills vindriktningen blev gynnsam, så att
gasen, då den utsläpptes, drev direkt bort till de fientliga linjerna.
Men även om vinden hade den rätta riktningen, så måste den
dessutom uppfylla tvenne villkor. Den fick nämligen icke vara för stark,
ty då skulle gasen allt för hastigt skingras, och ej heller finge den
medföra regn, ty då skulle största delen av gasen upplösas i det
ned-strilande vattnet och aldrig kunna utöva sina verkningar.
Som vi se, skulle omständigheterna vara synnerligen gynnsamma
och många faktorer samverka för att ett gasangrepp skulle kunna
utföras med tillbörlig effekt eller rent av vara möligt. Men när det
då äntligen kom till utförande, så voro också verkningarna de mest
fruktansvärda. Den i början använda klorgasen angriper med den
största häftighet organiska vävnader av alla slag och i all synnerhet
äro slemhinnorna i andningsorganen mycket starkt utsatta för dess
förstörande inverkan. Lungorna kunna av kloren sönderfrätas till
den grad, att döden nödvändigt måste följa för den angripne, och så
kunde en för ett gasangrepp utsatt skyttegrav bliva till en verklig
grav för sina försvarare.
De svårigheter, som vi hittills hava omtalat, äro sådana, som
vidlådde själva utförandet av gasangreppet, men för att ett sådant
angrepp skulle bliva tillräckligt effektivt, måste det åtföljas av ett
vanligt infanterianfall, och därmed var en annan svårighet förbunden.
Den tunga klorgasen kvarstannade överallt i markens sänkor och
icke förrän den tillräckligt bortgått, kunde man våga att släppa fram
egna trupper, som kunde besätta det område, inom vilket man genom
giftgaserna dödat eller bortdrivit försvararna. Om detta icke kunde
låta sig göra, var gasangreppet till föga nytta, ty de förluster i döda,
som man tillfogade fienden medelst giftgaserna, voro av mindre
betydelse än att kunna sätta sig i besittning av hans ställningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
