Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Krigsmedel till sjöss - Ångans och pansarets införande på krigsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGANS O. PANSARETS INFÖRANDE PÅ KRIGSFARTYG 107
för att tillintetgöra de övriga träskeppen. Kl. 9 samma afton kom
emellertid en märklig faikost som närmast liknade "en timmerflotte
med en ostklocka" och lade sig framför de hotade fregatterna.
Detta var "Monitor". Då "Merrimac" nästa morgon nalkades för att
fullfölja sitt förstörelseverk möttes den av denna till utseendet
obetydlige motståndare, vilken dock snart visade sig vara omöjlig att
skada såväl
genom beskjutning
som ramning.
Resultatet blev
att "Merrimac"
måste draga sig
tillbaka och
nordstaternas
flotta var
räddad.
Denna strid
blev till en
vändpunkt i
krigsfartygskonstruktionen. Man insåg nu tydligt och klart, att
träskeppens dagar voro ändade, men man överdrev på samma gång allmänt
monitorns egenskaper såsom stridsfartyg. Det var därför ett hårt
slag, när den första monitorn inom kort förliste under en svår
storm. Man kom därigenom till klar insikt om, att denna fartygstyp
ingalunda ägnade sig till sjögående örlogsfartyg. Artilleriet stod
för nära vattenytan för att kunna användas ens i obetydlig
sjöhäv-ning, och fartyget var även i så måtto odugligt till annat än
kustförsvar i inskränkt mening, då dess konstruktion ej tillät medförande
av vare sig större kol- eller andra förråd för att kunna uppträda på
längre avstånd från sin operationsbas.
Av dessa skäl kom John Ericssons snillrika skapelse ej till någon
större användning i stormaktsmarinerna. De mindre staterna såsom
Sverige, Danmark, Norge och Holland skyndade sig emellertid att
bygga monitorer för sitt kustförsvar. I vår flotta bestå de gamla
2:dra och 3:dje klass pansarbåtarna av dylika, och de torde ännu hava
ett visst stridsvärde för skärgårdsförsvaret, ehuru de samtliga äro
över 50 år gamla, byggda som de äro mellan åren 1865-—1875.
I Amerika byggdes dock monitorer av rätt betydande storlek. År
1874 färdigställdes sålunda en dylik med ett deplacement av 4,000 ton,
längd 250 m. och fart 10,5 knop. Detta fartyg visas i fig. 98.
Under namn av kustförsvarspansarbåt ingår liknande fartygstyp
Fig 102. Kassemattskeppet "Devastation" år 1876.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
