Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från stenyxan till moderna krigsvapen - Krigsmedel till sjöss - Ångans och pansarets införande på krigsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 FÖRSTA DELEN. FRÅN STENYXAN TILL MODERNA KRIGSV APENT
ännu såsom huvudenheter i såväl Danmarks som Norges mariner.
Ett slags monitorer av mycket kuriös konstruktion byggdes i
Ryssland i början av 1870-talet. De voro cirkelrunda, försedda med
tvenne stora kanoner och ej mindre än sex propellrar. De kallas
efter den ryske amiralen Popoff, som införde dem för tjänst i Svarta
havet och på floderna, för popoffkar. En dylik visas i fig. 99 och
100. De fingo emellertid inga efterföljare.
Stormakterna byggde under 1860-talet fortfarande
pansarfregatter liknande "La Gloire" och "Warrior". Det sistnämnda var som
nämnts endast försett med pansrat batteri utefter något mer än
halva fartygets
längd, men de
närmast
därefter byggda
stora engelska [-pansarkolosserna-]
{+pansarkolosser-
na+} erhöllo i
likhet med "La
Gloire" ett
pansarbälte som
sträckte sig
från för till
akter. Även i Nordamerika byggdes vid denna tid flera
pansarfregatter, och en ståtlig sådan, "New Ironsides", som deltog i
inbördeskriget, visas i fig. 101.
Kanonernas konstruktion förbättrades efterhand, och snart
visade det sig, att man måste öka pansarets tjocklek. Knappt hade man
åstadkommit ett ogenomträngligt pansar förrän kanonernas
genomslagskraft ytterligare ökades. Under den rastlösa, men i allmänhet
oblodiga striden mellan kanonen och pansaret, som sålunda pågick,
kom man snart till insikt om, att det icke var möjligt att på det sätt,
som hittills skett, skydda farygen. Man kunde icke ytterligare öka
pansarets tjocklek utefter hela fartyget, för att därinnanför
uppställa en lång rad av kanoner, ty pansaret skulle härigenom bliva
alldeles för tungt. Lösningen av problemet utförde man då så, att
endast ett grovt pansar midskepps anordnades som skydd för ett bakom
detsamma uppställt batteri och för de mest sårbara delarna såsom
maskiner, pannor och ammunitionsdurkar. Ett lågt pansarbälte
sträckande sig över större delen av fartygets längd skyddade
detsamma i vattenlinjen. Kanonernas antal kunde härigenom ej bliva så
stort som i de äldre fregatterna, men de gjordes desto grövre och med
Fig. 103. Franska pansarskeppet "Admiral Duperré" av
barbett-torn typen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
