Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Periskopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’196 ANDRA DELEN. INSTRUMENT OCH APPARATER
Periskopet.
I en föregående avdelning, i vilken vi behandlade
undervattensbåtsvapnet, omnämnde vi undervattensbåtarnas märkliga öga,
periskopet. Namnet kommer av grekiskans peri, omkring, och skopein,
se, således ett instrument att se sig omkring med. Man skulle vilja
säga, ett instrument, med vilket man osedd kan se sig omkring.
Det vill säga direkt kan
observatören inte ses. Han kan sticka upp
sitt periskop ur en grop eller annan
fördjupning, till exempel en
skyttegrav, och taga en överblick av
terrängen utan att bli sedd av där
möjligen spanande ögon. Det är också mest i krigskonsten denna
uppfinning funnit någon större utbredning.
Senare tider och särskilt världskriget bragte periskopet till dess
nuvarande fulländning, men uppfinningen är av mycket gammalt
datum. Den omtalas redan i Johannes Hevelius
berömda verk "Selenographia". Hevelius gav sitt
instrument namnet polemoskop. Det skulle bli
ungefär krigsögat eller krigsseendet, ty det
grekiska polemos betyder krig.
Inom fotograferingen använder man även
ett slags periskop, som uppfanns år 1865 av
Steinheil, vilken sysslade med en mängd
uppfinningar och konstruktioner. Detta periskop
bestod av två symmetriskt ställda linser. Det
har en ganska stor bildvinkel och tecknar
korrekt och skarpt. Det användes numera endast på
en del billigare kameror.
Verkligt bruk för periskopet fick man först
sedan det konstruerats mera stabila
undervattensbåtar, och det är numera nästan
uteslutande på dessa periskopen komma till användning. De begagnas
emellertid även vid landbefästningar, vars artilleri är försänkt i
viloläge. I detta senare fall inriktar man artilleripjäsen med hjälp av
Fig. 65. Olika prismaslipningar.
Fig. 66. Prismat
fastsatt för
slipning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
