Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Instrument och apparater - Bildtelegrafering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDTELEGRAFERING
257
Vilja vi inpassa fjärrseendets problem i dess utvecklingskedja, så
få vi börja med telegrafen. Telegrafi betyder ju ingenting annat än
fjärrskrivning, och detta problem sysselsatte i hög grad uppfinnarnas
hjärnor innan det kom ens tillnärmelsevis nära sin lösning. Det
gjordes många mer eller mindre lyckade försök att överföra ett
skriftligt meddelande på större avstånd. Den gamla hederliga
optiska telegrafen är ju, om man så vill, ett av dessa. Det kan väl
kanske icke kallas fjärrskrivning i egentlig mening, då ju signaler
överfördes från en plats till en annan genom olika slags tecken,
manövrerade med handkraft
och avlästes genom
kikare. Det var, kan
man säga, mer ett
talande med tecken på
avstånd än ett
avståndsskrivande.
Först när
elektricitetens trollkraft togs i
anspråk kunde man
komma bättre till rätta
med problemet. Och
man kan ju mycket
väl säga att den
elektriska telegrafen löste
uppgiften att överföra
det skrivna ordet på
stora avstånd. Men
ändå är det inte den formen av det skrivna ordets överföring som vi
längta efter. Det som överföres är en samling opersonliga punkter
och streck eller, i bästa fall, som med de moderna telegraferna, en
mängd skrivmaskinstyper. Den verkligt personliga skriften,
handskriften, kunna vi ännu inte få förmedlad med elektricitetens hjälp,
utan äro hänvisade till postverk eller stadsbud.
Naturligtvis reda vi oss bra med detta, men det finns dock en
mängd fall där kommunikationen mellan personer på stora avstånd
från varandra skulle ha åtskilligt att vinna på en verklig, direkt
skriftöverföring. Man behöver ju bara tänka på t. ex. vilken
tidsvinst det skulle innebära att telegrafera en check i faksimile eller ett
viktigt dokument, där undertecknarens egenhändiga namnteckning
spelar en stor roll, o. s. v. För att nu inte tala om en sådan i många
fall viktig detalj som att ett telegram, som sändes på ett för avsänd-
V 9
Fig. 122. Elektroartografisk mottagareapparat.
Nederst en mottagen bild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
