Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Skyddsmedeln - Kirurgiska instrument och metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
TREDJE DELEN. SKYDDSMEDELN
Så kom 1800-talet med fördjupade kunskaper i kemi och biologi
— med en klar insikt om betingelserna för livet och kännedom om
bakteriernas betydelse. Pasteur och Lister markera en epok inom
läkarvetenskapen, den förre genom sitt storartade arbete inom
bakteriologien, den senare genom den antiseptiska sårbehandlingen,
varigenom såren rengjordes med t. ex. karbolsyra, vilken dödade inkom-
Fig. 14. 1. Kirurgisk kniv från en brasiliansk indianstam. 2 och 3.
Operations-såg och -kniv av brons, funna i det gamla Ninive. 4 och 5. Instrument från det
gamla Egpten. 6, 7 och 8. Pincett, tång och kniv från Hippokrates’ tid (det
gamla Grekland). 9, 10 och 11. Sönd, sårhake och tång från romartiden (funna i
Pompejis ruiner). (Efter "Ljus".)
na bakterier. Antiseptiken har sedan fått vika för aseptiken, d. v. s.
i stället för att genom kemiska medel döda bakterierna försöker man
hindra dem att överhuvudtaget komma in i såret.
Med den allmänna vetenskapliga utvecklingen under senare tider
förbättrades även instrumenten. De äro nu helt igenom av metall för
att kunna tåla den långvariga kokning, genom vilken de bli sterila,
d. v. s. fria från bakterier. Då instrumenten voro såsom förut
försedda med ebenholzskaft, tålde de icke en dylik behandling. Vidare
söker man nu att göra de kirurgiska instrumenten så enkla som
möjligt, så att de icke klicka eller gå sönder i det kritiska ögonblicket, då
liv eller död hänger på, att de fungera tillfredsställande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
