Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Den svenska bostadens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA BOSTADENS HISTORIA
■11
gästerna, och tvärbänken mitt emot ingången var kvinnornas plats.
Väggarna voro behängda med vapen och pryddes vid högtidliga
tillfällen med vävda eller sydda bonader. Andra till gården
hörande byggnader voro sovkammaren, köket eller
stekarehuset, visthuset eller fatburen, badhuset eller b
a-s t u n. Den förstnämnda uppfördes ofta i två våningar, av vilka
den övre inrymde gästrum, varav denna byggnad fått benämningen
härbre, samma ord som vårt härbärge.
Borgarhusen i
städerna torde under den tidigare
medeltiden liksom landsortens
byggnader hava varit
torvtäck-ta ryggåsstugor av trä.
Byggnadstomterna voro emellertid
mera begränsade än på landet,
och detta satte snart nog sin
prägel på städernas byggnader.
Då utrymmet sålunda ofta icke
medgav uppförandet av alla de
olika hus, varav en gård på
landet bestod, fick man
bygga på höjden. Därvid blev det
uruk att anordna en öppen eller
täckt, över gatan utkragande
svalgång längs
huvudbyggnadens övre våning. Svalen
blev sedermera helt inbyggd
och kom att utgöra en del av
övervåningen eller löftet. Detta
var isynnerhet vanligt vid korsvirkeshustypen, vilken infördes i
landet av tyska borgare, och som flerstädes efter hand ersatte den
eldfarliga träbyggnaden. Vackra exempel på både månghundraåriga
och yngre korsvirkeshus finnas bl. a. i Ystad, Malmö och Visby.
Slutligen började man på sina håll övergå till ännu eldsäkrare
material och uppförde stenhus, vilka dessutom voro säkrare ur
försvarssynpunkt.
Oftast byggdes städernas hus, som i regel voro avsedda för en
enda familj, med gaveln mot gatan. Genom en port kom man in på
gården. Bottenvåningen upptogs av kök, verkstad och butik, från
vilken kommersen ägde rum genom ett med disk försett fönster mot
gatan. Från den med valv övertäckta bottenvåningen ledde en brant
Fig. 23. Gammal gård i Malmö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
