Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Grekisk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKISK BYGGNADSKONST
lade. Utan tvivel användes sten i sitt naturliga skick till trappsteg,
murar och troligen även kolonnskaft. Särskilt framträdande
fasad-detaljer däremot, såsom kapitäl, listverk m. m., voro säkerligen
förgyllda eller målade, ofta i mönster med mer eller mindre brokiga
färger. Templets inre var än rikare dekorerat än fasaderna. Taket
var mellan de horisontala bjälklagsbalkarna utbildat till fyrkantiga,
rikt utsirade plattor, s. k. k a s e 11 e r. I större tempel delades
cellan medelst pelarrader i flera skepp.
Allt efter kolonnernas antal och
placering skiljer man mellan olika
slag av tempel. Om cellan runt
omkring är omgiven med en enkel
rad kolonner, kallas templet p
e-r i p t e r o s. Finnas dubbla
kolonnrader, är namnet d i p t
e-r o s. Förekomma kolonner
endast vid ingångsgaveln eller
endast vid båda gavlarna, talar man
om prostylos resp.
amfi-prostylos. Om cellans
sidoväggar springa fram utanför
gavelväggen, och ett par kolonner
uppställas mellan de utdragna
sidoväggarna i den så bildade
förhallen, kallas ett dylikt enklare
tempel för anttempel.
Byggnadens allmänna
anordning och byggnadsdelarnas
dimensionering skedde efter bestämda
regler och med iakttagande av
vissa traditionella förhållandetal. Så var exempelvis avståndet mellan
kolonnerna ofta hälften så stort som deras höjd. Denna var i sin
tur en viss multipel av basdiametern. De nämnda förhållandetalen
voro emellertid icke konstanta utan utbildade sig olika på olika
platser.
Den doriska stilen utvecklade sig huvudsakligen, såsom framgår
av namnet, i de doriska kolonierna, i Asien, Italien och Sicilien. Här
finnas ännu storartade, väl bibehållna tempel, såsom Poseidontemplet
i Italien, Segestatemplet på Sicilien, m. fl. I egentliga Grekland
märkas bl. a. ett åt Here invigt tempel i Olympia, Apollotemplet i Ter-
Fig. 41. Jonisk kolonn och
överbyggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
