Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Grekisk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 FÖRSTA DELEN. FRÅN JORDHÅLOR TII*L SKYSKRAPOR.
mos, i Atén Tesevstemplet och framför allt Partenon, Greklands
skönaste byggnad.
Den joniska stilen utmärker sig för större mjukhet och
frihet än den stränga doriska. Den allmänna anordningen är i stort
sett lika vid ett doriskt och ett joniskt tempel, men beträffande
detaljerna märkas många olikheter, särskilt i kolonnernas och
kapitä-lens utformning. Den joniska pelaren står sålunda icke omedelbart
på stylobaten utan vilar på en särskild
bas, bestående av en rund platta med ett
större eller mindre antal med varandra
omväxlande inskärningar och
utbuktnin-gar, kallade resp. h å 1 k ä 1 e r och
vulsten Dessutom förekom ibland ytterligare
en kvadratisk platta eller plint mellan
terassen och basen. Den joniska
pelarens skaft är smalare men samtidigt
jämn tjockare än den doriska stilens, och
refflorna äro djupare och flera men
mötas icke utan skiljas åt av en smal rand.
Upptill och nedtill avslutas kannelyrerna
halvcirkelformigt och nå alltså icke fullt
fram till ändarna av skaftet.
Övergången mellan detta och kapitälet bildas av
en pärlsmyckad list, astragal, och
ibland dessutom av en äggstav.
Själva kapitälet består av en tunn platta,
som sväller ut i mitten och på sidorna
går ned över skaftets översta del,
bildande karakteristiska snäckformiga
vindlingar eller v o 1 u t e r, vilken detalj
framför annat karakteriserar den joniska stilen. I kapitälets
kurvor och spiraler liksom åskådliggöres kolonnens inre spänstighet
mot det uppifrån verkande trycket. Det hela krönes med en tunn,
fyrkantig abakus, dekorerad med bladmönster. Arkitravens balkar
äro i höjdled delade i tre över varandra framspringande delar.
Frisen är icke som den doriska uppdelad i triglyfer och metoper utan
bildar en sammanhängande yta, som till hela sin längd smyckas med
bildverk i relief samt i över- och underkanten prydes av lister med
pärl- och äggstavsmönster. Det hela krönes slutligen med en
kraftig kransgesims, ofta i underkanten försedd med tärningsliknande
framspringande delar, s. k. t a n d s n i 11.
Fig. 42. Korintisk kolonn
och överbyggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
