Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Romersk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 FÖRSTA DELEN. FRÅN JORDHÅLOR TII*L SKYSKRAPOR.
Romersk byggnadskonst.
Den romerska byggnadskonsten var icke så självständig som
Greklands utan stod till största delen i beroende av främmande
inflytande. Romarna voro ett övervägande praktiskt folk utan mera
utvecklat skönhetssinne. Som deras intresse i största utsträckning
var upptaget av strider, hade de dessutom föga tid övrig för fredliga
idrotter. Därför föredrogo de att utnyttja konstfärdigheten hos de
folk, de underkuvade, främst grekerna och etruskerna.
Grekland hade tidigt utsträckt sitt välde till södra Italien och
Sicilien. I dessa grekiska kolonier, med ett gemensamt namn kallade
Stor-Grekland, utvecklad» sig en livlig byggnadsverksamhet. Många
doriska tempelruiner, fig.
44, vittna om den
grekiska byggnadskonstens
höga ståndpunkt i dessa
trakter ett halvt
årtusende före vår tideräknings
början.
I det nuvarande
Toska-na i mellersta Italien
bodde före romarväldets dagar ett i kulturellt avseende framstående
folk, etruskerna, vilkets ursprung forskningen icke lyckats
uppdaga. Möjligen är det samma folk, som uppbar kulturen i
Grekland under den s. k. mykeniska perioden. Den etruskiska
byggnadskonsten röjer nämligen likhet med Greklands. Emellertid visar den
även inflytande från Egypten, och självständiga drag saknas icke
heller. Konsten att slå valv är ett betydelsefullt sådant. För övrigt
stöd stenbyggnadskonsten i sin helhet på en mycket hög ståndpunkt
hos etruskerna. Många minnesmärken från detta duktiga
byggnadsfolk finnas ännu i behåll. Bäst bevarade äro de gamla städernas
murar med sina välvda portar. Byggnadsmaterialet var kalk- och
sandsten i stora block, vanligen sammanfogade på det grekiska
byggnadssättet till s. k. cyklopmurverk. Exempel på murning med
horisontala fogar finnas också, t. ex. stadsmuren vid Volterra. Andra
intressanta lämningar, som vittna om hög civilisation, äro av sten
byggda vattenledningar och murade kloaker. Några
tempelbyggnader äro icke i behåll, men enligt romerska författares uppgifter voro
etruskernas tempel små och enkla. Däremot finnas en del
klippgravar, som hava i berget utmejslade fasader, liknande tempelgavlar
med halvkolonner, kapitäl, bjälkverk och gesimser, utbildade efter
Fig. 48. Tunnvalv och korsvalv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
