Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Romersk byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMERSK BYGGNADSKONST
57
doriskt mönster. Då romarna omkring 300 år f. Kr. lade Etrurien
under sitt välde, förlorade visserligen folket sin betydelse som nation,
men de begåvade etruskerna fortforo dock att spela en viktig roll
som läromästare åt sina besegrare, vilka som nämnt voro mindre
bevandrade i fredliga värv.
Det var sålunda huvudsakligen genom grekiskt och etruskiskt
inflytande, som romarnas byggnadsverksamhet utvecklade sig till den
s. k. romerska arkitekturen. Det viktigaste nya i denna stil
är föreningen av den grekiska kolonnbyggnaden med det etruskiska
valv- och bågsv- __
stemet. Till en
början synes
emellertid detta
senare ha’
ansetts mindre
naturligt än den
tidigare allenarå-dande balkkonstruktionen, varför man liksom
maskerade
valvbågarna genom
att framför dessa
uppställa
kolonner med
gesim-ser. Sedermera
lät man
emellertid kolonnerna få
en konstruktiv uppgift, i det att de fingo direkt uppbära valvbågarna.
Liksom den grekiska indelas den romerska stilen allt efter
kolonnernas utseende i olika system, här även kallade ordningar.
Dessa äro fem till antalet. Det toskanska systemet
härstammar från etruskiska former. Den d o r i s k-r o m e r s k a
pelaren är till skillnad från den baslösa grekiska försedd med
profilerad bas, och i den joniska kolonnen utbildades kapitälet med
fyra voluter, en i vart hörn. Det korintiska systemet var
redan i sitt hemland mindre regelrätt än de båda andra grekiska
huvudformerna, varför dess romerska avart icke företer några
särskilt utmärkande avvikelser från den grekiska förebilden. Det
romerska eller kompositasy stemet är med sina med
både akantusornament och voluter rikt utsirade kapitäl en förening
Fig. 49. Forum i Rom. Från vänster till höger: kyrkan
S. Martino e Luca från senare tider, tre från
Vespasianus-templet kvarstående kolonner, Septimus Severus’
triumfbåge, åtta kolonner tillhörande Saturnustemplet, i
bakgrunden tre kolonner från Kastor- och Polluxtemplet,
framför detta och något höger om Saturnustemplet
marmorgolvet med pelarbaser, tillhörande Basilica Julia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
