Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från jordhålor till skyskrapor - Renässansens och därmed besläktade byggnadsstilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 FÖRSTA DELEN. FRÅN JORDHÅLOR TII*L SKYSKRAPOR.
Renässansens och därmed besläktade byggnadsstilar.
Som vi tidigare funnit, var det med ett visst motstånd, som
italienarna tillägnade sig de romanska och gotiska stilarna. Deras smak
låg mera åt antika traditioner. Det var också i Italien, som den
mäktiga kulturrörelse uppstod, vilken kallas renässans, och
som så att säga innebar den antika kulturens, däri inbegripet den.
antika byggnadskonstens, pånyttfödelse. Därvid var det i främsta
rummet det gamla Roms präktiga byggnadsverk, som blevo
förebilder, men med de bysantinska
flyktingar, som vid turkarnas erövring av
Konstantinopel fingo en fristad i
Italien, väcktes intresset även för den
grekiska kulturen, dock mindre
beträffande konsten än litteraturen.
Den italienska
renässansarkitekturen brukar uppdelas i
följande-tre huvudperioder,
förrenässan-s e n, som anses infalla mellan 1420
och 1500, högrenässansen,
omfattande hela 1500-talet, samt s e
n-renässansen och dess avarter
från 1600 till 1800. Under den första
perioden bibehöll man i stort sett
under medeltiden utbildade dispositioner
och konstruktioner, det var
huvudsakligen i byggnadernas detaljer, såsom
pelare, gesimser, arkitraver samt i
dekoreringen, som antiken kom till
uttryck. Först småningom lärde man
sig tränga på djupet av uppgiften
att till ett harmoniskt helt
sammanar-beta konstruktion och dekoration. Det
centrala systemet blev det förhärskande vid kyrkobyggnadernas
utformning, men även den gamla basilikan fann efterföljare.
Korsvalvet blev allt ovanligare, och betäckningarna utfördes i stället på
romerskt sätt som tunnvalv eller flata trätak. Den främsta yttre
symbolen för den nya stilen var emellertid kupolen.
Men det var icke längre kyrkan utan palatsbyggnaden, som blev det
förnämsta föremålet för arkitekturen. Renässanspalatset, som
visserligen i mycket påminner om medeltidens riddarborg, utmärker
Fig. 99. Palazzo Riccardi i
Florens från 1400-talet,
italiensk förrenässans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>