Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Den moderna byggnaden, dess uppförande och inredning - Järn- och betongkonstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRN- OCH BETONGKONSTRUKTIONER 175
Viktiga detaljer i en fackverkskonstruktion äro de s. k.
knutpunkterna, de punkter, där de olika stängerna mötas. Här gäller det att
fästa dem vid varandra, så att infästningarna bliva lika starka som
stängerna — icke starkare, ty det innebär ett slöseri, men heller icke
svagare. I Europa utföras
knutpunkterna så, att de
olika stängerna medelst nitar
fästas vid en gemensam plåt,
knutplåten, medan i
Amerika stängerna fästas vid
varandra medelst en enda,
givetvis ofta mycket kraftig,
bult. Båda sätten hava sina
fördelar och nackdelar.
Det finnes ett slag av
husbyggnader, som helt och hål {+-+}
let har
järnbyggnadstekniken att tacka för sin existens
— de högre skyskraporna.
Dessa utföras som
skeletthus: en stomme av järn
inklädes med lätta, men värmeisolerande och brandsäkra väggar.
Järnstommen utgöres av väldiga pelare (kolonner), som gå genom hela
byggnadens höjd och vid vilka bjälklagen mellan varje våning äro
fästa förmedelst
järnbalkar. För
att staga upp
byggnaden äro
kolonner, balkar
och bjälklag
styvt förbundna
med varandra.
En skyskrapa
avslutas nästan
aldrig med en
takstol som ett
vanligt hus, utan i stället antingen med en bjälklagsliknande
konstruktion eller ock med en tornbyggnad. I förra fallet, då taket blir
platt och horisontellt, kan där anordnas en takträdgård eller en
fri-iuftsservering eller båda delarna i förening.
Fig. 40. Knutpunkt.
Fig. 41. Trappa av järn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
