Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Statsligt övervakande och bestämmelser - Gator och torg i historisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 TREDJE DEL. STORSTÄDERNAS TILLK. O. DERAS TEKN. UTRUSTN.
del må gata ej utläggas till mindre bredd än 18 m., dock må
undantagsvis, där sådant av omständigheterna påkallas, gata av ringa
längd läggas till bredd av minst tolv meter. Inom villa- och
egnahemsområden äro gatubredderna mellan tomtgränserna mindre, ända
ned till 6 m., men där ligga husen på större eller mindre avstånd från
tomtgränsen vid gatan, varför detta område kan betraktas som
förgård.
För varje stad finnes en byggnadsordning lämpad efter ortens
förhållande till gatubredden.
GATOR OCH TORG.
I den första avdelningen har huvudsakligen behandlats
stadsplanen och dess utveckling genom tiderna; vi skola nu i det följande
behandla ovanstående ämne, vilket innefattar dessa stadselements
historiska utveckling, rumsförhållanden, principerna för dessas
dimensionering, anpassning för samfärdseln, estetiska utsmyckning samt
utförande.
Gator och torg i historisk belysning.
På grundvalen av kvarstående ruiner och utgrävningar har man
kunnat skapa sig en god föreställning om, hur såväl romare som
greker hade sina städer inrättade både från estetisk och praktisk
synpunkt. Man har t. o. m. på basis av lämningarna från gammal tid
kunnat uppgöra rekonstruktionsförslag, enligt vilka man i våra
dagar kan få en ganska klar bild av, huru t. ex. deras tempelplatser och
torg med därtill hörande byggnader togo sig ut. I Athen bildade det
härligt bebyggda Akropolis samt den av storslagna tempel och
praktbyggnader omgivna Angoran stadens centrum. I övrigt visade
planen stor oregelbundenhet; krokiga, trånga gator sträckte sig
omkring bergshöjden fram till stadens portar. Hus fogades till hus.
gata till gata allt efter behov och efter den byggandes smak, vilket
gav vid handen, att knappast någon statskontroll existerade i detta
hänseende. Utmärkande för platsen för folkförsamlingen, Angöra,
var att de densamma omgivande byggnaderna bildade ett slutet rum,
som gav ett storstilat helhetsintryck. Romarna efterbildade detta
byggnadssätt beträffande sina tempelplatser och torg. I Pompeji
har man vid utgrävningarna kunnat konstatera, att torget ursprung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
