Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Gator och torg i historisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATOR OCH TORG I HISTORISK BELYSNING
221
ligen varit av oregelmässig form med genomgående gator, som
sedermera avspärrades av portiker i två våningar, varjämte torget
ombildades så, att omkring detsamma endast ordnades för fotgängare
upplåtna platser, vidare byggdes tempel, förvaltningsbyggnader,
kött-, fläsk- och tyghallar. På nordsidan låg mellan tvänne portar
stadens huvudtempel helgat åt Jupiter.
Samma förvandling, som Pompeji genomgick, genomfördes även i
Rom beträffande Forum Romanum. Under republiken
karakteriserades denna plats genom oregelbunden form samt en stor anhopning
av tempel, statsbyggnader och salubodar av trä. Under Cesar och
Augustus genomfördes en grundlig omdaning, i det man först slopade
de eldfarliga
trähusen och uppförde i
stället tvänne
ståtliga basilikor. På
västsidan ordnades
en estrad av 23
meters bredd som
ta-lartribun, samt
slutligen uppbyggde
Augustus ett tempel
och vid sidan därav
en triumfbåge.
Genom dessa
omän-dringar och
utökning av
byggnaderna erhöll Forum Romanum den slutna form, som gav det dess
monumentalt konstnärliga karaktär. Dylika allmänna platser i
romerska städer lågo vid sidan om de egentliga gatorna. Härigenom
kommo dessa offentliga samlingsplatser att ligga mera ostört och
kunde även bliva en behaglig uppehållsort både sommar och vinter
för befolkningen, som bodde i små bostäder vid trånga gator.
Dessas bredd varierade mellan 4 à 7 m., och vid desamma försiggick
handeln direkt på gatan från butikerna i husen; följden härav blev,
att det var mycket trångt för fotgängare att färdas fram därstädes.
Någon nämnvärd körtrafik fanns ej alls, ty denna tilläts ej annat än
vid viss tid på dagen, eller också var rätten att köra i gatan ett
privilegium för vissa personer i staten eller vid tempeltjänsten.
I den föregående avdelningen om stadsplanen och dess
utveckling har påpekats, att platserna för årskilliga romerska militärläger
gåvo upphov till åtskilliga städer. I ingen av dessa har man dock
Fig. 15. Rekonstruerad bild av en del av forum i
Pompeji.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
