Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Gator och torg i historisk belysning - Gatornas utförande i historisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATORNAS UTFÖRANDE I HISTORISK BELYSNING
227
Vindragareämbetets hus. Vill
man emellertid här i Sverige se
några exempel på medeltidens
byggnadskonst, så finnes tillfälle
därtill i Visby, som med sin
ringmur och gamla kyrkoruiner ge en
mäktig bild av förgånger, storhet.
Många privathus härstamma från
medeltiden, särskilt utefter
Strandgatan, där det gamla
apo-tekarhuset ligger.
Gatornas utförande i
historisk belysning.
Om också gatunätet samt by
ggnaderna i många städer äro att
hänföra till gammal tid, så finnes
det dock en sak, som ej har samma
antika "patina" och det är
gatu-beläggningen. Den såg
säkerligen helt annorlunda ut, då det
andra såg dagen.
Bortsett från romarne, som
hade gatan indelad i körbana och trottoarer, av vilka bådadera voro
stensatta samt de sistnämnda försedda med kantstenar, bestod det
äldsta sättet att "hårdgöra" en gata i, att man lade trädstammar
sida vid sida, varigenom man fick en farbana, som var behaglig att gå
på, bra bärande och billig att förnya, då träet på den tiden var
billigt. Detta slags gatubeläggning hade dock sina olägenheter, den
var eldfarlig, och därjämte gick det så lätt att gömma all slags
orenlighet under densamma. Därför var det ett stort framsteg, då
stensättning av gatorna började taga fart, och äran av att hava tagit
initiativet härutinnan har Paris, som gjorde den första
stensättnin-gen år 1185. I Tyskland infördes denna art av hårdgörning av gator
under det 13: de århundradet. Här i Norden begynte den först pà
allvar omkring 1500, så att t. ex. i Danmark blevo omkring mitten
av 1500-talet alla köpstäder ålagda att hava sina gator stensatta*
Gatubeläggning med sten i den mening vi i vår tid tänker oss den,
att hela gatuytan stensattes, var det dock ej; ävensom var materialet
sådant man fann det i naturen eller vad vi kalla fältsten, stora flisor
Fig. 25. Stockholm, en typisk bild
från "staden"; Skomakaregatan
löpte i gammal tid på insidan utefter
stadsmuren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
