Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Nutida gatubyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NUTIDA GATUBYGGNAD
•233
(å bilden "Keep to left"), och som nattetid är belyst. Bägge dessa
anordningar hava kommit i bruk litet varstädes, särskilt i Amerika.
I vårt land hava trafikfyrar kommit till användning på flera ställen,
bland annat i Malmö. För att slippa placera refuger endast i
ändamål att leda trafiken har man på
senaste tiden funnit på att placera ut
runda kupiga järnpjäser av vit färg,
som markera den väg de körande
böra taga. I utlandet förekommer att
de även äro utförda med belysning
inuti.
Att den sig alltmer ökande
trafiken särskilt i världsstäderna är ett
synnerligen svårt problem att lösa,
kan man förstå av, att förslag
kommit fram i Berlin att vid den mest
trafikerade platsen därstädes,
Potz-damerplatz, bygga en platform över
större delen av platsen med trappor
upp till densamma från de platsen
omgivande trottoarerna och på sä
vis göra fotgängare- och körtrafiken
fullständigt oberoende av varandra.
I centrum av platform en skulle ordnas nedgång till underjordiska
järnvägen.
Hittills hava vi sett hur en gata ordnas i plan, vi skola nu se
till hur man har att utforma den i höjdläge. Då längdprofilen för
en gata göres upp,
har man att taga
hänsyn till trafiken,
avloppsmö j ligheter,
beläggningsmateri
-al, ändamålsenlighet vid
bebyggandet och slutligen
till, att profilen blir
"god", d. v. s.
tillfredsställer de
tekniska och estetiska
fordringarna.
Stigningarna söker man
Fig. 32. Trafikpolis på
genomlysande refuge.
Fig. 33. Trafikfyrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
