Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Nutida gatubyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NUTIDA GATUBYGGNAD
•235
-är desto mindre längdfall kan man hava. De tillåtna stigningarna
för de olika slagen framgår av nedanstående tabell:
Makadam Stensättning Stampasfalt Gjutasfalt Träbelägg» ning
Största stigning 1:8 1: 15 1 : 70 1 : 50 1:40 hård 1:30 mjuk
Hänsynen till en gatas yttre utseende fordrar att skarpa
övergångar i längdprofilen undvikas, och för detta ändamål böra goda
övergångskurvor användas. Särskilt äro för kraftiga övergångar
vid stigningar ogynnsamma för trafiken samt mindre lämpliga för
gatubeläggningens bestånd. En annan sak, som förut påpekats är,
att konvexiteter böra
undvikas och i stället göra
längdprofilen konkav, varigenom
en god perspektivbild
åstadkommes, och hela gatan
bättre kan överblickas. Att
helt undvika en konvex form
på profilen är ju så gott som
omöjligt, men man kan
förmildra verkan därav genom
att vid brytpunkten låta
ga-tuaxeln vrida sig, så att den
gör en vinkel eller låta gatan
dela sig. Man kan även
genom att i en sådan
brytpunkt anbringa dekorativa
gatudetalj er, springbrunnar,
konstnärligt föremål eller
grupp av ett eller annat slag,
åstadkomma en för ögat
lämplig anslutning av gatubilden.
Liksom längdprofilen är avhängig av arten av gatubeläggningen.
så är detta även fallet med tvärlutningarna. För trafiken fordras
för att vagnar och bilar ej skola glida i sidled en liten lutning, då
däremot vattnets raska avrinnande från vägbanan kräver en stark
Fig. 37. Trappgata i Italien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
