Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Nutida gatubyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NUTIDA GATUBYGGNAD
•245
sedan tillse, att detta lager alltid hålles fuktigt genom
vattenspolning, om så kräves. Efter c:a 2 veckor kan betonggatan upplåtas
för trafik.
Armering förekommer även vid betongens utförande, men om
nyttan med densamma äro meningarna delade.
Den förut omtalade mittelfogen utföres, som bilden visar. Vi se
där ett
järnbleck, som ej
går fullt upp
till ytan, fäst
i jorden
medelst en
järndubb ; genom
detsamma går
ett rundjärn,
som sträcker
sig 0,6 m. in
på var sida i
de bägge
väg-halvorna med
uppgift att
sammanhålla
dem. Blecket
fastsättes medelst de nämnda järndubberna, innan arbetet med
gjutningen begynner. Rund järnen placeras på c:a 1 m. avstånd
från varandra. Plåten måste målas eller tjäras, för att ej betongen
skall bränna fast vid densamma.
Ofta utföres även tvärfogar
på 10 à 15 m. avstånd från
varandra, varvid i fogarna
användes asfaltfilt.
Betongblandningen är som
regel i förhållande 1 : 2 : 3
Va-Lutningen på en betonggata
bör ej vara över 1 : 20.
Det har förut påpekats att
till gatuteknikens uppgifter
hör att laga så, att man får
rätt material på rätt plats. Som regel gäller frågan om övergång
från makadamgata till ett bättre material. Man har då först att
Fig. 47. Betongblandningsmaskin i arbete.
Fig. 48. Bild visande mittelfogens
utförande i betonggata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
